Just nu arbetar vi för fullt med att göra om denna guide till att bli lite mer användarvänlig. Det ska bli lättare att hitta exakt det man vill hitta och vi har fått lite trevligare bilder av vår grafiker Paloma!

När detta har börjat sätta sig, kommer vi återkomma med massa bra sociala medier-journalistiktips. Exempelvis har vi gjort en stor utvärdering av lokala kanalers sociala medier, om vad som fungerar i lokaljournalistik i sociala medier. Detta ska ni få en inblick i snart!

Hörs snart! /Robert

Hur mår man egentligen när man suttit ensam med ett kommentarsfält tusen arga kommentarer en hel dag? Hur känns det att gå till jobbet dagen efter? 

​Att det kommer uppstå situationer där kritik riktas mot redaktioner på Sveriges Radio förutsätter vi. Inte minst har vi fått se detta under sommarmånaderna då kritiken kommit från både politiska partier, organisationer och lyssnare. Inte allt för sällan innebär en storm som följd att kommentarsfält svämmar över av upprörda och kritiska röster. Det är sällan önskvärt, men kan aldrig undvikas helt. Dessutom är reaktioner från publiken, om än kritiska eller arga, inte av ondo. Det är ett kvitto på att redaktionens arbete väcker engagemang och en bra utgångspunkt när du kavlar upp ärmarna och tar itu med lyssnarnas/läsarnas/tittarnas synpunkter.
 
I dessa stormar finns ett par viktiga saker att tänka på. Dels för att visa tydlighet utåt och bemöta kritiken, men dels också för att medarbetarna som hanterar kritiken ska ha förutsättningar att svara lyssnarna. Att ha en plan och svara på kritiken på ett bra sätt öppnar för en sundare dialog i kommentarsfälten och mildrar de argaste rösterna en aning.
 
Som en start på god kritikhantering på redaktionerna har vi sammanställt en checklista med punkter som kan vara bra att tänka på innan, under och efter stormen. Alla dessa tre perioder är lika viktiga - ett gott arbete i förebyggande syfte kan underlätta arbetet under en storm och en bra utvärdering kan till och med hindra en framtida storm. 

Innan stormen
Det är svårt att förutse exakt hur en storm kommer att arta sig men att ha en plan för vart gränser går och hur eventuella övertramp hanteras kan vara en bra idé. Vart går gränsen mellan mild kritik i god om än lite arg ton och hård kritik? Vart går gränsen för rena hot och hat och ifall det kommer sådana kommentarer – vem ska man vända sig till och vad vidtar ni för åtgärder?

​Diskutera de här frågorna och ha ett dokument redo för medarbetare att kolla på när stormen dyker upp. 

​Under stormen
Det är viktigt att medarbetarna ska kunna hantera stormen, både för redaktionens men också för lyssnarnas och kritikernas skull. Samla därför redaktionen, gå igenom vem som gör vad och hur ni ska arbeta. Behöver någon kopplas bort från ett jobb den skulle behöva göra för att stormen dykt upp? Behöver någon kallas in? Behöver någon person prata av sig med någon?
 
Glöm inte personalhälsan. Det kan handla om enkla punkter som en frukt- eller godisskål för medarbetarna men också om att du ser till att de tar raster. Sätt dig in i arbetet och var närvarande. 

Efter stormen
Det är viktigt att utvärdera arbetet under en storm. Både se över de svar och den information som skickades utåt men också hur medarbetarna arbetade och hade det under tiden.

​Samla därför redaktionen, kolla om behov för eventuella samtal med HR-avdelningen finns och utvärdera den handlingsplan ni gick in i stormen med.

För exempel och mer om ämnet, läs kapitlet "När det stormar" här på den digitala guiden eller klicka här så kommer du dit direkt. 

EU vill modernisera upphovsrätten inom unionen och anpassa den bättre till den digitala världen, den nuvarande regleringen är från tidigt 2000-tal. Men det är särskilt två delar i förslaget som väckt stor debatt, de som kallas artikel 11 och 13.
 
Artikel 11 handlar om något som kallas för "snippets", som kanske närmast bör översättas till små utdrag.
 
När man till exempel söker på en aktuell händelse på Google visas en ruta högst upp med artiklar från nättidningar. Där visas artikelns rubrik, en liten bild och någon rad från artikelns inledning. Detta är en snippet. Samma sak sker om man postar en länk till en tidning på Facebook eller Twitter.
 
Publicister i Europa hävdar att de stora internetföretagen tjänar på deras material och ska börja betala för de här utdragen. Det är alltså ett sätt att få dessa företag att bidra till kostnaden att ta fram artiklarna.
 
Kritiker menar dock att effekten är osäker och på grund av hur förslaget är formulerat kan effekterna bli bredare än vad som avses. Det kan alltså börja gälla fler typer av länkar i framtiden, varnar man för. Att man går in och reglerar länkar, som är en av webbens mest centrala funktioner, ses också som en ren principfråga.
 
Artikel 13 handlar om att lägga ett ansvar på till exempel Google, Facebook och Twitter för vad som sprids och att det inte bryter mot upphovsrätten. I dag är de bara tvungna att ta bort material inom rimlig tid efter att ett övertramp påtalats.
 
Det här ska då ge musiker, fotografer och andra med upphovsrätt en bättre förhandlingsposition mot de sociala medierna. Målet är att teckna breda licensavtal med organisationer som företräder upphovsmännen så att de får någon typ av ersättning när materialet delas. Syftet är alltså att musiker, fotografer och andra med upphovsrätt ska få ersättning för användningen.
 
Men det postas alldeles för mycket material på de sociala nätverken för att man ska kunna gå igenom allt manuellt. I praktiken krävs det därför system som känner igen när till exempel musik, filmklipp eller bilder läggs ut och kan matcha det med upphovsmän i en databas.
 
Det är särskilt det kritikerna har reagerat på och det jämförs med förhandscensur att posterna granskas av systemet innan de blir publika.
 
Automatiserade system har också i dag klara brister. Särskilt svårt har de för till exempel parodi och satir, något som egentligen kan vara undantaget i upphovsrättslagarna. När företagen riskerar skadestånd om något ändå slinker igenom kan det också bli att man ställer in systemen att hellre fälla än fria.
 
Rädslan är alltså att även helt lagligt material kan stoppas.

​Förmodligen en del, men det är tveksamt om det skulle vara till oigenkännlighet. Internet har ju utvecklats från ett i stort sett helt fritt medium till att regleras allt mer, vilket inte alls är konstigt.
 
Till exempel sprids ju i dag ju mycket material på ett sätt som egentligen bryter mot upphovsrätten och det skulle ju med den här typen av regler att i alla fall struktureras, men kanske också tydligt inskränkas. Förmodligen kommer licensavtalen snabbt på plats så en hel del av det vi sprider kan nog fortsätta, i alla fall när det gäller vanliga användare som inte försöker leva på till exempel sin Youtube-kanal.
 
Men det kommer rimligtvis också skava, vissa branscher kommer kanske inte kommer överens om licensreglerna i tid och andra kommer faktiskt säga nej till att materialet sprids. En möjlig framtid är att man till exempel måste hålla koll på om det är CNN eller Reuters som kontrollerar rättigheterna till en bild, om en av dem tillåter spridning och den andra inte.
 
Hittills har också möjligheterna att överklaga felaktiga beslut varit krångliga och många upplever att sista ordet ligger hos den som anser sig ha upphovsrätt.
 
Frågor om filters effektivitet och brister kvarstår också, de exempel som finns i dag är i alla fall knappast perfekta.

​Etablerade medier och journalister respekterar ju normalt upphovsrätten, bryter man mot den så är man normalt både medveten och har goda skäl. Det är alltså svårt att se att artikel 13 skulle påverka journalistiken särskilt.
 
Artikel 11 syftar ju till att ge medier mer intäkter men det råder delade meningar om hur effektivt det är. I grunden handlar det såklart om att särskilt Facebook på bara några år seglat upp till att bli en allt viktigare nyhetskälla och Google är den viktigaste startpunkten för att hämta in information.
 
Samtidigt har liknande lagar testats i Tyskland och Spanien utan att ge effekten man hoppades på, mycket för att Google satte hårt mot hårt och stängde ner sin nyhetstjänst där. Det är oklart om Google skulle agera likadant om det handlade om hela den europeiska marknaden, men klart är att nyheter är en rätt liten intäktskälla för företaget.

Nej, nu ska förslaget som röstades igenom tas till trialog och medlemsländernas representanter ska säga sitt. Men de har faktiskt redan i våras godkänt ett förslag som är likt det som togs fram nu, innan det hamnade hos parlamentet.
 
Sedan ska parlamentet rösta ännu en gång om det helt färdiga förslaget, förmodligen i början av nästa år.
 
Flera av parlamentsledamöterna som var emot dessa två kontroversiella delar vill nu göra det här till en valfråga i EU-valet, och omröstningen om både artikel 11 och 13 var relativt jämn.
 
Så oavsett vad som händer är det här knappast sista gången vi hör talas om den här frågan.

P3 Nyheter är Sveriges största nyhetskonto på bild- och videotunga Instagram. Men vad är hemligheten bakom deras visuella framgång, och vad kan vi lära oss av dem? Vi pratar video och grafik med P3 Nyheters Emmy Jokinen.

Innan 2015 fanns det ingen som jobbade med video och grafik på P3. Faktum är att det inte fanns särskilt många som gjorde det på Sveriges Radio. Mycket har hänt sedan dess och idag är P3 Nyheter Sveriges största nyhetskonto på Instagram. Emmy Jokinen, grafiker på P3, började 2015 och har sedan dess sett resultaten av att jobba visuellt.
 
”Effekten syns i interaktionen med publiken”, säger hon. Fördelen med att jobba med video i sociala medier är att tillgängligheten ökar när publiken kan ta del av innehållet inte bara genom att lyssna i radio utan också genom att se det rent visuellt. Det innebär även att man i vissa fall kan vara mer tydlig, att man kan dela med sig av extra material, och marknadsföra sig – samt att man kan hänga med i den tekniska utvecklingen.
 
”Visuellt paketerande avgör i en digital tid”, säger Emmy. Och att P3 Nyheter jobbar parallellt med FM-sändningar och sociala medier-innehåll är inte konstigt. 81 % av Sveriges 16-25åringar använder Instagram, och i P3s uppdrag ligger att finnas där publiken finns.

Facebook: vinkla hårt och börja bra
Videon som format har visat sig framgångsrik för P3 Nyheter. Den gör att man kan få fram mycket på kort tid - och filmens längd spelar roll. På Instagram är man låst till en minut i flödet, i Händelserna till 15 sekunder. Rådet var länge att man skulle hålla sig kort även på Facebook, men vad som gäller ändrar sig utifrån användarnas beteende. På P3 Nyheters redaktion funderar man numera snarare på vilken längd materialet håller för.
 
”Användarna vill ha lite mer djupgående filmer. Vi har märkt att om vi berättar en nyhet rätt upp och ned är det inte lika intressant. Men desto mer intressant om det finns ett resonemang, förklaring eller analys”, säger Emmy.
 
Ofta blir videos längre när man har djupgående material – och på Facebook funkar det. Användarna tittar inte efter längden på filmen, utan snarare efter vinkeln. ”Man letar efter guldkorn”, säger Emmy.
 
Med ett sådant publikbeteende blir filmens start viktigare än någonsin. Det gäller att sätta premissen hårt från början och avgränsa - om man inte gör det går det sämre, påminner Emmy.
 
Det kan tyckas en väldigt smal vinkel men under presidentvalet i USA 2016 valde man till exempel att göra en film som fokuserade på faktumet att det inte behöver vara den med flest röster som vinner. Det gick hem hos publiken som fick en förklaring till varför valet var så fundamentalt olikt hur det går till i Sverige.

Instagram: Flöde vs Händelser
I Instagram händelser har man som publik generellt en lägre kvalitetströskel när det kommer till videoinnehåll, men också en större benägenhet att titta på fler filmer. När man som publik vet att klippet blir kort känns det som en mindre chansning, som är värd att göra.
 
”Men har man inte okej visuellt material kanske det inte ska vara en film, helt enkelt”, säger Emmy och tar upp exemplet att man under det franska valet 2017 valde att inte göra en film om kandidaterna utan att det istället blev det en infograf för Facebook och en bildkarusell för Instagram. Man resonerade som så att folk ville botanisera bland innehållet och ta sig den tid de ville att ta in det. I en film bestämmer ju skaparen tempo och ordning på innehållet, och är det stora ämnen kan det vara svårt att hänga med som tittare.

Precis som avvägningen mellan video och stillbild kräva en extra fundering, är det viktigt att fundera på vilket innehåll man lägger i flödet och vilket man använder för Händelser.
 
”P3 Nyheter lägger främst upp inlägg i flödet som är ”fasta”, säger Emmy. Det måste vara nyheter som är långvariga och inte försvinner ur nyhetsagendan eller ändrar sig på en gång. Ett exempel är Madsenrättegången. Då rapporterade man dagliga uppdateringar från rättegången i Händelserna, medan ”Madsen är dömd” hamnade i flödet.
 
”Detaljer från rättegången är inte nyheter som håller lika länge, plus att man har en reporter på plats så då funkar det ju naturligt väldigt bra att ha innehållet i Händelserna.”
 
Det är mycket att tänka på, men för att lyckas med det visuella i sociala medier säger Emmy sammanfattningsvis att det gäller att ha arbeta agilt, i team, samt att det är viktigt att sätta tydliga mål och jobba med statistik och uppföljning – men kanske framförallt att förstå sin publik. Vilket är något som P3 Nyheter har lyckats utmärkt med.

Läs fler videotips här.