I ett polariserat USA, hur kommer debatten och idéen om sanning och fakta i USA, påverka valet?

Sally Buzzbee från AP (Associated Press) berättar att de har samarbetat med USAFacts för att ta fram och lyfta fram statistik om tillit till bland annat media och vad som anses som fakta bland amerikaner.

Bland annat lyfter Sally fram att
lyfter fram dessa siffror hur amerikaner förhåller sig till sanning/fakta:

Tillit, fake news, publik. Det är tre olika begrepp som på olika sätt går ihop för journalistiken. Det kvittar som sagt att vi granskar makten, tar reda på sanningar och presenterar det för.... ja vem då, om publiken sviker - och om publiken inte litar på eller tar del av vårt innehåll. Självklart vill ju journalister nå ut med det vi har jobbat oå riktigt hårt. Frågan är vad som händer när vi försöker möta en svikande publik, om vi till slut sviker publiken?

Det är svårt att sammanfatta en del paneler, så jag ger mig på en egen betraktelse istället kombinerat med vad männen på scen diskuterar....

Vad gillar publiken - och hur skapar vi en balans mellan vad data visar vad publiken gillar och vad som vi tycker är viktigt? Tappar vi publiken och när tappar vi publiken? Varför tappar vi publiken? När är vi relevanta? I sociala medier kanske vi spetsar till oss för att få högre interaktioner, men vad tappar vi?

För hur får vi publiken intresserade av saker som kanske inte datan just nu visar är de mest klickade-lyssnade på, men som fortfarande är viktiga nyheter för att förstå samhället och omvärlden?

Ibland har vi, digitala teamen på Sveriges Radio, de senaste åren börjat prata om att jobba datainformerat. Dvs: vi kollar vad publiken gillar och hur de gillar enligt statistiken, och utifrån den kunskapen tar vi journalistiska beslut. Det betyder alltså att vi inte ska köra ut gulliga djur bara oavsett om publiken bara tokgillar gulliga djur, men vi kan ha det i bakhuvudet (okej byt ut exemplet gulliga djur mot annat för att förstå vad jag menar).

Det finns ju alltid en risk när vi arbetar utifrån data - oavsett vad ens ambition är. Vi har sett rejält många medier vara ambition kanske inte var att bli viralklicksajter som tyvärr då och då fallit i diket. Vi får liksom aldrig tappa journalistiken!

Förra veckan föreläste Nicklas Malmberg och jag för stadsbibliotek runtom i Sverige på en heldag om dialog. Där höll Anders Mildner en föreläsning om hur vi kan förstå vår nutid, i en tid med många olika sanningar. Mildner tryckte även han på saknad av kontext i journalistiken. Jag messade nu med Nicklas (som sitter på kontoret i Göteborg) och han säger:

- När allt ska ske live, i direktsändning och direktrapportering, blir allt bara lösryckta pusselbitar, och ansvaret att pussla ihop dem med ett större sammanhang läggs på publiken. För inte så många år sedan var det journalistikens ansvar.

Ofta när vi försöker förstå olika politiska rörelser, vare sig det handlar om högerextremism, vänsterextremism eller andra rörelser, brukar forskare prata om en grupps narrativ. Det vill säga hur en grupp formar sig en världsbild. Om vi då skippar att beskriva penseldrag för publiken blir ofta enstaka händelser och utblickar svårt att förstå, och obegripliga. När saker och ting sätts i sammanhang får det publiken både att fördjupa sin kunskap, men också greppa verklighet. Efter en sådan lösning, lyssning eller tittande kommer vi på olika sätt ha tagit del av nyheterna men också kommit därifrån lite mer smartare och med en känsla av att man fått något mer.

Journalistik i sociala medier handlar ofta om att konkurrera med tusentals, miljontals utbud, där vi vill att publiken ska välja oss. För att publiken ska välja oss krävs det att det finns en grundläggande tillit.

En av de många sakerna sociala medier-gruppen arbetar med är att förkovra oss i och sedan sprida kunskap om research i sociala medier. Och återkommande i diskussioner kring fake news och research är tillit. Om vi ska lägga massa resurser och göra riktigt bra journalistik, behöver vi publiken - de ska ju ta del av journalistiken och applicera den på deras narrativ och deras värld. De ska lita på att vår journalistik är komplex, djup och sann, men också tillgänglig, spännande och estetiskt tilltalande.

Så hur gör vi då när delar av publiken inte litar på oss? Delphine Ernotte från France 🇫🇷 Television lyfter fram att vi har numera enorma möjligheter till kommunikation, men det innebär också att kommunikation är komplext. Hon menar att vi måste:

• att ta emot kritik och lyssna på publiken.
• ha hög kvalitet
• vara väldigt nära publiken

Det svåra är ju på olika sätt att ta emot kritik och samtidigt hålla fast vid journalistiska principer. Generellt sätt handlar det ofta om att få publiken att hänga med i processen - vilka har kontaktats, varför har vi gjort vinklar, vad har vi valt bort, varför rapporterar vi om vad vi gör, hur rapporterar vi osv.


Ofta har jag märkt när vi berättar det för publiken, i artikeln eller i kommentarsfälten, så ökar förtroendet. De vågar berätta mer om deras inställning och varför de kritiserar och vad de kritiserar. Vi kanske inte förändrar människors tillit direkt, eller övertygar, men vi skapar relationer där de vi ibland slentriant kallar troll, börjar närma oss varandra.

Tja! Robert här från Sveriges Radios sociala medier-team. Helen Ling, smart lokaljournalist som under några år också arbetat i den digitala teamet på Sveriges Radio, är en av mina närmaste kollegor senaste året. Hon är med i en arbetsgrupp som jag spenderat ett år med som djupdykt i ljud och nyheter. Vi är nu i Paris för att bevaka och förkovra oss i bland annat människors tillit till nyheter och media på NewsXchange.

Häng med oss här så kan ni få det bästa från konferensen, utifrån våra sociala medier-journalistik-ögon! Au revoir!

1. POSTA OFTA OCH REGELBUNDET.
De flesta redaktioner som har för få interaktioner, postar väldigt sällan eller sporadiskt väldigt mycket och sedan är kontot inaktivt i några dagar.

2. PROFILERA ERA PROGRAMLEDARE OCH PROFILER.
Publiken älskar era profiler som kan vara både reportrar och programledare. Testa att säga hej med en selfie eller tramsa lite då och då. En reporter eller programledare kan alltid vara med på bild eller i textform och berätta en nyhet. Inspiration för detta är exempelvis P4 Jönköping.

3. ARBETA PÅ ERA BILDTEXTER
Ju bättre bildtexter ni har och ju mer ni arbetar med att berätta en story – desto bättre går det enligt statistik. Hellre en mening extra än endast en kort mening.

4. GÖR HELA STORYN PÅ INSTAGRAM
Om ni teasar vad som ska vara i radio ”Lyssna klockan 14” eller skriver ”klicka till vår sajt för att läsa mer” går det generellt sätt mycket sämre än om ni skriver ut allt i bildtexten.

Instagram är inte kronologisk. Era poster ska funka om en timme, en dag och en vecka. Tänk på att alla inte ser direkt det du lägger upp och flera lyssnar ej på radion utan följer er just på plattformen. Och vi ska vara där publiken är.

5. ÄR NI EN LOKALSTATION? GÖR LOKALA INLÄGG!
En P4-kanal tjänar på att göra lokala inlägg där det syns att ni är i området (besöker eller skriver om olika lokala platser). Anta inte att alla vet var du är!

6. MODERERA OCH DISKUTERA MED DIN PUBLIK
Era interaktioner höjs ju mer ni diskuterar med er publik.

7. HÖJ REDAKTIONS FILMTÄNK
Tänk ut i förväg vad det är du ska filma och gestalta. Om det inte är uppenbart vad det är vi ser – då måste du texta. Om du ska ha en film med mycket intervju och prat – använd extern mick och texta. Har du inte resurser eller tid – det minsta är att du ska kunna läsa bildtexten till filmen och förstå.

8. FÖRBÄTTRA ERA BILDER
Arbeta på redaktionen för att höja bildkvalitéerna. Putsa era linser fria från fett och gå närmare motivet, var gärna i närheten av ett fönster med dagsljus och gå ifrån obligatoriska ställa sig upp i led och le in i kameran. Ibland kan det vara bra att använda genrebilder när det gäller nyheter och politik som gestaltar det ni rapporterar om (de övriga kan användas i ett bildspel på bild två). Redigera era bilder men använd inte flera eller för starka filter!

9. GÖR BÄTTRE TEXT I BILD
Snegla på Ekot och P3 Nyheter som har jobbat länge med text i bild på Instagram. Det viktiga är att ni har samma typsnitt, samma storlekar, inte mixtrar med massa färger och har samma avstånd mellan bildnederkant och textning exempelvis, på varje bild.

10. VÅGA POSTA MER NYHETER ELLER MER FEATURE
Många behöver experimentera med innehåll. En del fastnar i att bara göra mysbilder och en del fastnar i bara skarpa nyhetsbilder. Publiken uppskattar en bra blandning.

11. TA UPP INSTAGRAM PÅ MORGONMÖTEN!
Planera med programledare och reportrar på morgonmöten – vad ska vi göra idag? Funkar det på Instagram? Vad behöver vi för material? Låt detta vara en del av er vanliga morgonmötesplaneringar!

12. CREDDA FOTOGRAFERNA VID TT-BILD-ANVÄNDNING
Glöm inte att credda fotograferna vid användande av TT-bilder! Skriv ut Foto: Fotografens Namn/TT.

13. ANVÄND INTE UPPHOVSRÄTTSSKYDDAD MUSIK
Även om det är härligt att se er dansa till bra musik – tänk på att inte lägga upp filmer med upphovsrättsskyddad musik!

1. POSTA OFTARE
Följarna ska kunna lita på att du uppdaterar dem med vad som händer, när det händer. Vi vill att publiken ska gå till vår Facebooksida istället för till konkurrenternas, när det händer något i vårt område. De lokala Facebook-konton som går bra postar i genomsnitt 4,4 inlägg per dag jämfört 1,4 för de som har få interaktioner.

2. VINKLA DINA INLÄGG
Ha en tydlig vinkel på dina inlägg – vad är grejen och vad är det dina följare ska reagera på? Kopiera inte ingressen från sajten, utan skriv en engagerande inläggstext anpassad för sociala medier!

3. STÄLL LOKALA FRÅGOR
Självklart är riksnyheter också viktigt för personer i ditt område, men att följa en lokal P4-kanal gör man för att få reda på det senaste i just sitt område. Öppna för lokala diskussioner genom att ställa lokala frågor! De Facebook-konton som får höga interaktioner postar mer lokalt innehåll (70 procent lokalt) än de som har lägst antal interaktioner.

4. LÄGG UT FLER NYHETER
Lägg ut era nyheter på Facebook – men försök ha en variation. De kanaler som går bra lägger ut mer nyheter än feature. Det finns ingen exakt siffra på hur mycket feature/nyheter man bör lägga upp. Men att bara ställa dagens fråga – eller bara lägga ut blåljus-nyheter fungerar inte särskilt bra.

5. LÅT PROGRAMLEDARE POSTA 
Visa upp dina profiler. Selfies eller egna tankar och funderingar vill publiken ha från era programledare och reportrar. Men det behöver inte bara vara skoj – även nyheter kan användas för att profilera era medarbetare. Tänk bara på att inte dansa och sjunga till upphovsrättsskyddad musik.

6. STÄLL INTE ALLTID FRÅGOR 
Ställ frågor när du vill ha svar – och fundera på vad du ska ha svaren till. Alla inlägg behöver inte ha en fråga kopplad till sig (ett ämne har ett topic oavsett om du ställer en fråga). När du ställer frågor – ställ inte för långsökta frågor och inte flera frågor i samma inlägg. Fundera helt enkelt över om det är en fråga som går att svara på.

7. SVARA PÅ ALLA KOMMENTARER
Visa publiken att du finns där och lyssnar på dem, och våga också sätta ner foten mot de som går över gränsen! Det räcker inte med att svara på en eller två kommentarer, utan gå igenom allas. Moderera hårdare och bättre när det gäller frågor kring brott och straff, och minoritetsfrågor.

8. VÄCK KÄNSLOR MED DINA BILDER
Visa upp vad grejen är – även genom bilden! Ibland behöver vi byta ut ett foto på t.ex. en leende politiker mot en bild som faktiskt handlar om ämnet. Detta gäller både bilder som länkas in via sajten och de som läggs upp direkt på Facebook. Fråga dina kollegor om vad de får för känsla av bilden du valt – och byt ut den om den inte väcker några känslor hos er.

9. TEXTA OCH KLIPP FILMER
Texta och klipp filmerna. Jobba på att få grafiskt snyggare text i bild och text i film. Experimentera inte, utan håll er till en mall! Framförallt är det text i bild som behöver bli bättre!

10. CREDDA TT-FOTOGRAFEN
Skriv ut ”Foto: XX/TT” när du använder TT-bilder på Facebook, och glöm inte heller att lägga på TT-vattenstämpeln!

11. PLANERA FACEBOOK PÅ MÖTEN
Gå igenom Facebook på era planeringar – vad ska läggas ut, hur görs jobbet på Facebook? Behövs det någon specialbild eller film? Vad vill vi ha ut av posten?

12. UTVÄRDERA MED STATISTIK
Ta som vana att åtminstone en gång i månaden gå igenom statistiken grundligt. Vad har gått bra? Varför har det gått bra? Vad har gått dåligt? Varför har det gått dåligt? Ska vi göra något annorlunda? Är det något vi borde fortsätta med? Involvera programledare, reportrar, chefer och alla digitala i denna diskussion.
​

/Sally Eriksson & Robert Jacobsson
Digitala utvecklingsredaktörer

Just nu arbetar vi för fullt med att göra om denna guide till att bli lite mer användarvänlig. Det ska bli lättare att hitta exakt det man vill hitta och vi har fått lite trevligare bilder av vår grafiker Paloma!

När detta har börjat sätta sig, kommer vi återkomma med massa bra sociala medier-journalistiktips. Exempelvis har vi gjort en stor utvärdering av lokala kanalers sociala medier, om vad som fungerar i lokaljournalistik i sociala medier. Detta ska ni få en inblick i snart!

Hörs snart! /Robert