mångfald på redaktionen: hur du bygger den och hur du går under om du väljer att skita i det (newsrewired 27 nov 2019)

Joyce Adeluwoye-Adams, Reuters, drar hem ett skratt i hela salen när hon visar en bild på ett gäng kvinnliga nyhetsuppläsare på Fox News och berättar om sin unga dotters reaktion: ”Är de kloner av varandra?”.

Konceptet om att ”sätta kryss i rutor” inom mångfaldsarbete kommer upp flera gånger under panelsamtalet (och Fox verkar sannerligen ha kryssat i rutorna ”Kvinna” ”Blond” ”Blek” och ”30-nånting” ett antal gånger baserat på bilden) och alla närvarande är rörande överens om att detta är den absolut ytligaste formen av mångfaldsarbete. För att verkligen kunna skildra publiken, och behålla deras uppmärksamhet och förtroende, måste vi gå djupare.

Den stora diskussionen, och svårigheten, handlar naturligtvis mindre om vilka rutor som chefen lyckats kryssa i under anställningsprocessen och mer om hur en ska lyckas identifiera och ändra de medvetna och undermedvetna attityderna på arbetsplatsen. Reportrar med erfarenheter som skiljer sig från majoriteten ska inte behöva anpassa sig efter redaktionens normer så till den grad att de egna perspektiven och vinklarna går förlorade: då blir mångfaldsarbete meninglöst.

”Vissa arbetsgivare verkar inte inse att mångfaldsarbete är förändringsarbete: det kommer att ta tid och att det kommer vara svårt för en organisation som aldrig nånsin försökt tidigare att genomföra. Att rucka på de ingrodda attityderna på arbetsplatsen, och att det kommer att göra ont för somliga, är själva förutsättningen.” - Marverine Cole, Birmingham City University

Det pratas både högt och lågt om hur verklig förändring ska kunna uppnås. Russell Contreras, AP, börjar med att berätta om den rådande obalansen inom nyhetsrapportering i USA där han arbetar (omkring 17 procent av yrkesverksamma journalister är ”people of colour”) och hur det redan från början påverkar synen på vilka (eller vilkas) berättelser som räknas som ”riktiga nyheter”. Han berättar också om de små verktygen för att skapa en inkluderande miljö, till exempel en runtfrågning på kontoret om huruvida medarbetarna frös eller var varma på jobbet för att bättre kunna justera luftkonditioneringen så den passade alla.

Den enkla slutklämmen kommer nånstans i mitten av samtalet: Publiken förväntar sig att innehållet i vår journalistik speglar dem och frågor som de bryr sig om. Gör vi inte det så slutar de att vara vår publik.