Varför och när tappar vi publiken?

Tillit, fake news, publik. Det är tre olika begrepp som på olika sätt går ihop för journalistiken. Det kvittar som sagt att vi granskar makten, tar reda på sanningar och presenterar det för.... ja vem då, om publiken sviker - och om publiken inte litar på eller tar del av vårt innehåll. Självklart vill ju journalister nå ut med det vi har jobbat oå riktigt hårt. Frågan är vad som händer när vi försöker möta en svikande publik, om vi till slut sviker publiken?

Det är svårt att sammanfatta en del paneler, så jag ger mig på en egen betraktelse istället kombinerat med vad männen på scen diskuterar....

Vad gillar publiken - och hur skapar vi en balans mellan vad data visar vad publiken gillar och vad som vi tycker är viktigt? Tappar vi publiken och när tappar vi publiken? Varför tappar vi publiken? När är vi relevanta? I sociala medier kanske vi spetsar till oss för att få högre interaktioner, men vad tappar vi?

För hur får vi publiken intresserade av saker som kanske inte datan just nu visar är de mest klickade-lyssnade på, men som fortfarande är viktiga nyheter för att förstå samhället och omvärlden?

Ibland har vi, digitala teamen på Sveriges Radio, de senaste åren börjat prata om att jobba datainformerat. Dvs: vi kollar vad publiken gillar och hur de gillar enligt statistiken, och utifrån den kunskapen tar vi journalistiska beslut. Det betyder alltså att vi inte ska köra ut gulliga djur bara oavsett om publiken bara tokgillar gulliga djur, men vi kan ha det i bakhuvudet (okej byt ut exemplet gulliga djur mot annat för att förstå vad jag menar).

Det finns ju alltid en risk när vi arbetar utifrån data - oavsett vad ens ambition är. Vi har sett rejält många medier vara ambition kanske inte var att bli viralklicksajter som tyvärr då och då fallit i diket. Vi får liksom aldrig tappa journalistiken!