GRUPPER

Facebookgrupper är låsta (eller öppna) ytor där en eller flera administratörer ges en större kontroll över innehållet än på en Facebooksida. Här organiserar sig människor kring intresseområden, såsom orten man bor på, krukväxter, fotboll, politik eller en fråga där man gemensamt försöker påverka andra.

​I princip allt finns att hitta här. Att man använder sig av dem beror ofta dels på det fokuserade samtalet men också på att den begränsade åtkomsten till forumet gör att man kan tala "ostört" eller mindre öppet om ämnet.

Det finns andra forum med liknande funktioner men Facebook är den största och enligt den senaste upplagan av Svenskarna och internet, den stora kartläggningen av nätbeteende och nätvanor  i Sverige, är sex av tio svenska Facebookanvändare medlemmar i Facebookgrupper. Dark social-tendensen tyder dessutom på att det här beteendet fortsätter att blir vanligare och sedan våren 2018 premierar Facebook innehåll från grupper i flödet.

En grupp om finska språket i Sverige, med 1 700 medlemmar.

Medan en del grupper är slutna eller hemliga, är många öppna att läsa i även om man själv inte är medlem. Detta innebär möjligheter för journalister.

​Genom att lära oss hur grupperna fungerar, och genom att närma oss dem och deras medlemmar på rätt sätt kan vi enkelt, både på kort och lång sikt, hitta människor att intervjua eller uppslag till ny journalistik.

​Några av de grupper som journalister på Sveriges Radio haft nytta av de senaste åren kan delas in i följande kategorier:
​

• Intressen
• Självhjälpsgrupper
• Olika aktivistiska grupper
• Yrkesgrupper
• Minoritetscommunities

Att som journalist till exempel ta del av minoritetsgruppers olika frågor och vardag menar att man lättare hittar sätt att spegla deras verklighet "inifrån."

---

admin är din bästa vän

Innan man går med i en grupp, eller börjar bevaka den som journalist,  finns det en del saker som man behöver tänka igenom. Det gäller egentligen all typ av uppsökande verksamhet i sociala medier, då vi letar upp personerna vi vill prata med och aktivt väljer att kontakta dem: betrakta all sådan research som att du är gäst hemma hos någon – du kan inte bara klampa in och göra som du vill, utan här gäller värdens regler. ​

​Alla grupper har en eller flera administratörer som håller ordning och bestämmer reglerna, vissa lite hårdare, andra lösare i kanterna. Ofta finns också reglerna utskrivna i gruppbeskrivningen så att du kan läsa själv.

Om du vill gå med i en Facebookgrupp är det, var sig den är öppen, sluten eller hemlig, alltid en god idé att kontakta admin för att berätta vad du tänker göra, samt kolla om de godkänner medverkan i journalistiskt syfte. ​Du hittar administratörerna under Medlemmar-fliken.

Kom ihåg! Att som journalist gå in i en grupp utan att presentera sig leder lätt till irritation, eller att du helt enkelt blir utsparkad. Exemplet nedan visar ett administratörsinlägg som skrevs efter att gruppmedlemmar upptäckt att de blivit citerade i en journalistisk text, utan att ha blivit tillfrågade. 

---

enkla råd om gruppetikett

Facebookgrupper finns inte till för dig som journalist. De finns till för de som är aktiva i gruppen. Rör dig i gruppen med respekt.

Sex enkla frågor som du behöver svar på innan du går in: 

1. Varför vill du gå med i gruppen? Ha detta klart för dig så du att snabbt kan förklara om någon i gruppen skulle fråga dig om varför du är med som journalist. Räkna med att få frågor.
   
   
2. Vad har gruppen för regler? Även öppna grupper har regler som är viktiga för dig att förhålla dig till som journalist. Vid minsta tveksamhet bör du fråga admin.
   
   
3. På vilket sätt tänker du medverka i gruppen? Tänker du delta aktivt eller mest lyssna? Om du deltar och blir en del av ett community kommer du antagligen att få ut mer av din närvaro, men i många grupper, framförallt de större, kan det vara helt okej att vara med och bara lyssna. Tänk dock då på att du inte nödvändigtvis helt plötsligt kan bli en aktiv medlem och till exempel börja sprida ditt material. Det upplevs som att du springer in på en hemmafest och sätter på teven på högsta volym och sedan springer ut igen. Fundera på hur du bäst gör det utan att någon tar illa upp. Om du är ny i gruppen, försök se mönster för att förstå communityt.
   
   
4. Vad kan du ge gruppen? Sociala medier-arbete är både att ge och att ta. Om du vill ha något av gruppen så är det bra om du är beredd att ta något till bordet själv. Bidra till diskussionen, kanske genom att posta intressanta länkar - eller kanske genom att du lyfter gruppens frågor i din journalistik. I så fall bör du vara tydlig med att inte ta ställning. 
   
   
5. Vad gör du med gruppen efter bevakningen? När du är klar med ditt reportage, din nyhet eller programpunkt, vad tänker du då göra med gruppen? Om du har skapat journalistik som du länkat till där, så se till att ta ansvar för efterföljande diskussion i den mån det går – det är naturligtvis upp till admin att bestämma gränser för kommentarer, men du bör ändå finnas där för att svara i den mån det är rimligt. 
   ​
6. Vad gör du om du orsakar en kris? Om ditt material eller medverkan skapar problem i gruppen, vad gör du då? Tänk igenom särskilt vid känsliga bevakningsfrågor, eller frågor där gruppen redan sedan tidigare haft stormiga kommentarsfält. Var beredd på att själv medverka till att lösa problemen, helst i dialog med admin. Ta ansvar genom att svara på frågor, kritik och reflektioner.

---

hitta relevanta grupper

Facebook är den största sociala plattformen, med miljontals användare i Sverige. Det betyder att du kan hitta intresse- och aktivistgrupper för nästan allting här. Det blir ett stort material att söka igenom.

Om du tänker dig att hitta intervjupersoner eller uppslag till din bevakning är den lättaste starten därför ofta enkla sökord direkt i sökrutan. Gå in i dina inställningar och välj Språk: US English för bättre sökresultat. 

I gruppen hittar du enkelt en förteckning över administratörer och medlemmar, och en beskrivning av gruppens inriktning och syfte, och ofta även en förteckning över regler för gruppen. 

I gruppens sökruta kan du sedan leta efter det du är ute efter, exempelvis inlägg från de av den här gruppens 31 772 medlemmar som är från Karlskrona. 

---

Egna grupper

​Att arbeta med egna, redaktionella Facebookgrupper kan vara ett utmärkt sätt att bygga nätverk. På samma sätt som folk i gemen samlas kring ett intresseområde eller en politisk fråga kan redaktionen bli navet för en insatt och särskilt intresserad del av publiken. Några exempel:

1. Kunskapsbaserad grupp. En kulturredaktion (med bevakningsområden som film, teater, musik och konst) eller en vetenskapsredaktion (klimat och miljö, teknik och medicin) kan komma publiken närmare genom att erbjuda en plattform där publiken också kan bidra på ett annat sätt (till exempel genom att publicera egna inlägg i gruppen) än i öppna kommentarsfält på en facebooksida. Framgång med egna grupper bygger på att redaktionen erbjuder en specialintresserad publik något de inte hittar på annat håll, vilket ofta betyder journalister med specialistkunskap som själva modererar gruppen, initierar diskussioner och svarar på frågor.
   
   
2. Grupp baserad på gemensamt intresse. Ett vanligt inslag i gruppbeteendet på Facebook är att samlas kring orten där man bor, och diskutera sådant som händer i närområdet. Lokalpressen på olika håll odlar redan detta i egen regi, exempelvis startade Dalarnas Tidningar under våren 2018 två egna grupper: Snacka om Avesta och Snacka om Mora, med goda resultat på kort tid, framför allt i Avesta-gruppen, som är mer användardriven.
   ​
3. Grupper för känsliga ämnen. En sluten eller hemlig Facebookgrupp kan vara ett verktyg för att hitta in i ett ämne som är svårare att prata öppet om, till exempel patientfrågor av olika slag. Här krävs mer av redaktionen när det gäller diskretion och fingertoppskänsla. Tänk på källskyddet, och undvik att hantera känsliga uppgifter eller kontakt med anonyma uppgiftslämnare i plattformarnas meddelandefunktioner (till exempel Facebooks Messenger). Läs mer om digitalt källskydd här. 

Samtalsklimatet är viktigt för att få en redaktionell grupp att fungera på bästa sätt. Ibland behöver ni och medlemmarna ha uttalade överenskommelser, ibland växer ett tyst samförstånd fram över tid. Men innan ni börjar jobba med gruppen, fundera kring och bestäm:
​

1. Om gruppen ska vara öppen eller sluten. Om frågan eller ämnet kräver att få prata ostört, eller att känna sig mer inkluderad kan det vara en bra idé att stänga gruppen och ta in medlemmar på inbjudan eller ett aktivt redaktionsbeslut för att släppa in nya. 
   
   
2. Är gruppen främst användardriven eller är det du som moderator som driver innehållet? Hitta en nivå som både redaktionen och gruppmedlemmarna är bekväma med.

Under våren 2018 startade P4 Halland en grupp i egen regi, Andréas volleybollvärld. Här bygger diskussionen i hög grad på blogginlägg av redaktionens volleybollexpert Andréa Jacobsson, som också modererar kommentarsfälten, med stöd av redaktionen.