Facebook är den största sociala plattformen i Sverige, och användningen av Facebook fortsätter att öka. Nästan tre av fyra (74 procent) av internetanvändarna använder någon gång Facebook och över hälften (53 procent) gör det dagligen, enligt Svenskarna och Internet 2017.
Upp till 55 års ålder är det drygt två av tre Facebookanvändare som deltar i grupper på Facebook, och för den som söker breda eller smala intressegrupper så finns det mesta här, allt från vad som händer i Höör eller Borås, till jakt, prydnadsväxter och en uppsjö av politiska diskussionsforum. Läs mer om det under fliken Grupper.
Facebook är den plattform som de flesta svenska redaktioner och medieföretag satsar på för att nå publiken för spridning av innehåll och Sveriges Radio är inget undantag. De flesta av SR:s redaktioner har egna Facebooksidor av olika storlek och karaktär.
Facebook är rätt plattform om:
Upp till 55 års ålder är det drygt två av tre Facebookanvändare som deltar i grupper på Facebook, och för den som söker breda eller smala intressegrupper så finns det mesta här, allt från vad som händer i Höör eller Borås, till jakt, prydnadsväxter och en uppsjö av politiska diskussionsforum. Läs mer om det under fliken Grupper.
Facebook är den plattform som de flesta svenska redaktioner och medieföretag satsar på för att nå publiken för spridning av innehåll och Sveriges Radio är inget undantag. De flesta av SR:s redaktioner har egna Facebooksidor av olika storlek och karaktär.
Facebook är rätt plattform om:
- Du vill prata med din publik. Två av tre vuxna är på Facebook och genom närvaro på plattformen har du möjlighet att ha dialog och skapa publikmedverkan.
- Du vill nå ut med ett varierat och spännande innehåll. Facebook är den överlägset största trafikdrivaren bland de sociala plattformarna.
- Din redaktion har en tydlig nisch: elektronisk musik, trädgårdsodling eller ett minoritetsspråk. Då lämpar sig Facebook utmärkt för att bygga ett nätverk för en kunnig och engagerad publik, så kallat community building.
- Din redaktion är på jakt efter medverkande och intervjupersoner med expertkunskap eller egna erfarenheter. Facebook är ett bra verktyg för lång- och kortsiktig personresearch.
I exemplet ovan är det podden Snedtänkt som ber publiken om hjälp att verifiera ett Tage Danielsson-citat från 1979, och får svar i kommentarsfältet (det kommer från Under dubbelgöken).
så lyckas du på facebook
- Bestäm redaktionens identitet.
- Berätta hela storyn i inlägget.
- Interagera regelbundet med publiken och bygg nätverk.
- Om du jobbar med film: var noga med ljud, ljus och dramaturgi.
- Posta saker kontinuerligt.
- Mät och analysera kvalitativt, inte bara räckvidd.
INNAN DU BÖRJAR: Vem är du?
Prata igenom vad ni vill att er närvaro på Facebook ska signalera till publiken. Identifiera era styrkor och bygg på dem när ni bestämmer er för redaktionens identitet på Facebook. Om ni kan sammanfatta vad ni står för och vad ni vill på två meningar så kommer det också att bli tydligt för publiken, vad den kan förvänta sig av er.
Till exempel:
Till exempel:
- Är ni bäst i Sverige på klassisk musik? Trädgårdsodling? Psykisk ohälsa? Då finns alla möjligheter att bygga ett samtalsrum för den extra intresserade.
- Vill ni vara det självklara valet för ert geografiska område? Visa publiken att er facebooksida är förlängningen av det de hör i radio.
- Är ni bäst på nyheter? Över hälften av Facebookanvändarna tar del av nyheter där.
INlägget: Att formulera sig rätt
Facebook har inte Twitters begränsade antal tecken, och precis som på andra plattformar finns flera möjligheter att kombinera text med annat innehåll: en länk, bild och filmklipp eller direktsänd video (mer om det under fliken Facebook Live).
Texten i sociala medier vinner oftast på en personlig touch, hellre än en formell ton. Pröva dig fram till en tonalitet som du känner dig bekväm med, som passar ert kontos persona. Testa gärna olika berättargrepp och humor (som statliga museet Livrustkammaren i exemplet nedan).
Texten i sociala medier vinner oftast på en personlig touch, hellre än en formell ton. Pröva dig fram till en tonalitet som du känner dig bekväm med, som passar ert kontos persona. Testa gärna olika berättargrepp och humor (som statliga museet Livrustkammaren i exemplet nedan).
Ibland räcker det med två rader text, om bilden talar för sig själv eller bär inlägget. Vid andra tillfällen kan det vara en fördel att berätta så mycket som möjligt av storyn direkt i inlägget.
Väljer du att länka ut från inlägget får du kallt räkna med att en stor del av publiken inte klickar på din länk. Berättar du då även för lite om innehållet finns risken att de som skriver i kommentarsfältet missförstår eller skriver om något de inte läst eller hört, en vanlig orsak till stökiga kommentarsfält. Risken för det blir mindre om du ger publiken möjlighet att få "hela storyn" i själva inlägget utan att de behöver klicka sig vidare, som i exemplet från Ekot nedan.
Väljer du att länka ut från inlägget får du kallt räkna med att en stor del av publiken inte klickar på din länk. Berättar du då även för lite om innehållet finns risken att de som skriver i kommentarsfältet missförstår eller skriver om något de inte läst eller hört, en vanlig orsak till stökiga kommentarsfält. Risken för det blir mindre om du ger publiken möjlighet att få "hela storyn" i själva inlägget utan att de behöver klicka sig vidare, som i exemplet från Ekot nedan.
publicera länkar
När du paketerar innehåll från sverigesradio.se, alltså som en länk i din Facebookpublicering, tänk igenom hur olika element fungerar var för sig, och i kombination:
BILDEN. Den gör ofta allt. Väck känslor! Vinkla! Tydliggör! Den ska få dig att haja till i ett flöde eller få dig att känna igen dig (läs mer här).
TEXT I BILD. Om bilden inte säger allt, så kan du behöva förtydliga för publiken.
LÄNKRUBRIKEN. Vinkla, vinkla, vinkla. Publiken delar i större utsträckning med sig av engagerande journalistik - MEN kom ihåg att vi inte sysslar med clickbait. En hård vinkel måste hålla vad den lovar.
INLÄGGETS TEXT presenterar vad som finns på andra sidan av länken. Säg inte för lite (se ovan) utan var rak och berättande. Du kan också ställa relevanta frågor eller på annat sätt uppmana publiken att interagera. Variera texter i bild, inlägget och rubriken!
BILDEN. Den gör ofta allt. Väck känslor! Vinkla! Tydliggör! Den ska få dig att haja till i ett flöde eller få dig att känna igen dig (läs mer här).
TEXT I BILD. Om bilden inte säger allt, så kan du behöva förtydliga för publiken.
LÄNKRUBRIKEN. Vinkla, vinkla, vinkla. Publiken delar i större utsträckning med sig av engagerande journalistik - MEN kom ihåg att vi inte sysslar med clickbait. En hård vinkel måste hålla vad den lovar.
INLÄGGETS TEXT presenterar vad som finns på andra sidan av länken. Säg inte för lite (se ovan) utan var rak och berättande. Du kan också ställa relevanta frågor eller på annat sätt uppmana publiken att interagera. Variera texter i bild, inlägget och rubriken!
PUblikdialog
Kommentarsfälten är förlängningen av redaktionens journalistik. Det är här ni möter publikens reaktioner på sådant sin publicerar, och det är här möjligheterna till mer journalistik föds.
Kom ihåg att dialogen kan fortsätta utanför redaktionens egen Facebooksida, eftersom det är enkelt att dela inlägg vidare och många använder den möjligheten. En bra minnesregel är att tänka sig publikdialogen som ett sportevenemang:
Läs mer under fliken Dialogens grunder.
Kom ihåg att dialogen kan fortsätta utanför redaktionens egen Facebooksida, eftersom det är enkelt att dela inlägg vidare och många använder den möjligheten. En bra minnesregel är att tänka sig publikdialogen som ett sportevenemang:
- Hemmaplan: de egna kommentarsfälten, direktmeddelanden via Messenger, visitor posts och recensioner på er sida.
- Bortaplan: en person som delat ert innehåll och hens kommentarsfält, eller en Facebookgrupp där ert material har delats vidare.
Läs mer under fliken Dialogens grunder.