Search

HAT OCH HOT

Näthat och hård jargong är vardag för många journalister som arbetar och syns på internet. Detta gäller alla typer av journalister, på en rikstäckande eller lokal redaktion, men är du en profilerad journalist, exempelvis programledare, är risken större att du själv utsätts för hat, och i värsta fall hot i sociala medier.

​Därför är det viktigt att både du som enskild journalist och din redaktion har strategier för att hantera detta. 
Emmy Rasper, programledare för Språket i P1, Ring P1 och Psyket i P3, har i många sammanhang föreläst om sina upplevelser av hat och hot. Den här checklistan, för både chefer och anställda, är baserad på hennes erfarenheter och analysen av dem.

Till dig som är chef

  • Förutsätt att hat, hot och hård kritik kommer hända. Då är du förberedd och kan stötta dina anställda.

  • Skapa en handlingsplan för dig och din redaktion.

  • Prata regelbundet med dina medarbetare, så att ni är överens.

  • Ta dina medarbetares upplevelser och oro på allvar.
    ​
  • Glöm inte att ansvaret även gäller medverkande och intervjupersoner som drabbas av hat och hot.
Detta är chefens ansvar:
  1. Din redaktion bör ha en handlingsplan. Räkna med att dina anställda kommer att utsättas för kritik på nätet, både rimlig och verserad och skriven i affekt och i högt tonläge. Kvinnor och minoriteter (etnisk bakgrund, HBTQ-personer) löper större risk att utsättas för hot och kränkningar på nätet. Prata om detta med dina medarbetare och skapa strategier som ni är överens om. Om ni är väl förberedda kommer hat, hot och kritik att bli lättare att bemöta och hantera. 

  2. Ta dina medarbetares oro på allvar. Var lyhörd och uppmärksam på om dina medarbetare utsätts för något på nätet som får dem att må dåligt. Erbjud samtal och stöd, ingen ska behöva stå ensam mot hård kritik utifrån. Eftersom alla är olika och har egna gränser för vad som är acceptabelt, förminska eller nonchalera inte medarbetares upplevelser och känslor kring hård kritik. Tänk på att många känner skam över att vara utsatt för näthat. Då är det din uppgift som chef att håll övergripande koll, genom att ställa frågor kontinuerligt, hålla frågan levande och aktivt söka på sociala medier, särskilt om det är känt att det finns utsatta medarbetare.
    ​
  3. Anmäl hot till Sveriges Radio säkerhetsavdelning. Var särskilt uppmärksam på sådant som är eller tangerar olaga hot, stalkning och organiserade trakasserier. I förekommande fall, kontakta säkerhetsavdelningen och i samråd med dem även polisen (se nedan). 

TILL DIG SOM ÄR MEDARBETARE

  • Definiera dina egna gränser. Fundera över var gränsen går mellan din yrkesroll och din privatperson. 
    ​
  • Fundera också över din egen gräns för vad du uppfattar som rimlig kritik, och personangrepp och näthat. 

  • Människor som angriper eller kritiserar dig på nätet känner dig inte, utan bildar sig en uppfattning om dig baserat på det som syns offentligt. Vetskapen om detta gör det ofta lättare att svara på kritik som yrkesperson, och inte ta påhopp och hård kritik personligt. 

  • Tydliga tidsmässiga gränser gör det också lättare att hantera det som kan få dig att må dåligt: försök att inte aktivt söka upp saker som skrivs om dig innan du börjar arbetet på morgonen, efter arbetsdagens slut eller under helgen. Får du hård kritik utanför din arbetstid, så kan du svara till exempel "jag återkommer på måndag när jag jobbar igen". 

    I en utsatt position, exempelvis som framträdande programledare, kan det också vara bra att överväga att ha olika sociala medier-konton. En del som har varit utsatt för näthat har exempelvis valt att ha ett öppet yrkeskonto och ett stängt privat konto för nära vänner och släkt, samt skaffat hemligt telefonnummer.

  • Svara på kritik. Svara på så mycket som möjligt av kritik riktad mot dig, till exempel i kommentarsfält. Det visar att du ser och läser vad som skrivs och inte är rädd för kritik. Att svara även på arga eller otrevliga kommentarer leder ofta till att tonläget sjunker, eller att den som skrivit kommentaren får en tankeställare och till och med ber om ursäkt för ton och språkbruk. 

  • Svara inte på hat. Alla har en egen gräns för vad och hur mycket man tål i fråga om offentlig kritik. Svara inte på sådant som du själv uppfattar som hat, hot och grova personangrepp, utan rapportera detta till din chef (det kan räcka med ett mejl om att ”nu skriver en person så här om mig”). Ofta mår du bättre av att i lugn och ro prata med din chef och dina arbetskamrater om det som händer på nätet. Att känna att du inte står ensam är viktigt. 

  • Använd din chef! Hantering av hat och hot blir enklare om din redaktion har strategier och handlingsplaner som är tydliga och som ni är överens om. Våga ställa krav på att chefen tar frågan på allvar och håller sig informerad. I förekommande fall, låt din chef svara på kritik som till exempel går ut på att du ska få sparken eller frågor om hur du kunde få ditt jobb. 

  • Om du utsätts för hot eller hat, kontakta Sveriges Radios säkerhetsavdelning. Sverige Radios definition av hot är att om du som medarbetare upplever en incident som ett hot, så ska den också behandlas som ett sådant. Om du mår dåligt av angrepp och kritik på nätet och behöver samtalshjälp, prata med din chef och ta kontakt med arbetsplatsens sjukvård eller hälsotjänst.​

Checklista för kritikhantering

Som en start på god kritikhantering på redaktionerna har vi sammanställt en checklista med punkter som kan vara bra att tänka på innan, under och efter stormen. Alla dessa tre perioder är lika viktiga - ett gott arbete i förebyggande syfte kan underlätta arbetet under en storm och en bra utvärdering kan till och med hindra en framtida storm. ​