NÄR DET STORMAR
Ibland svämmar våra kommentarsfält över av upprörda och kritiska besökare. Det kan till exempel handla om rapportering i ett kontroversiellt ämne, kritik som riktar sig mot oss som publicister, medvetna missförstånd eller försök att misskreditera redaktionen. Det är sällan önskvärt, men kan aldrig undvikas helt. Reaktioner från publiken, om än kritiska eller arga, är inte av ondo. Det är ett kvitto på att redaktionens arbete väcker engagemang och en bra utgångspunkt när du kavlar upp ärmarna och tar itu med lyssnarnas/läsarnas/tittarnas synpunkter.
Med internet och sociala medier har dessa dock förändrats, både i form och omfattning. Därför måste Sveriges Radios redaktioner ha ett annat sätt att hantera dem och ha beredskap på att stormarna kommer. Graden av en storm/kris kan liknas vid väderprognoser:
Med internet och sociala medier har dessa dock förändrats, både i form och omfattning. Därför måste Sveriges Radios redaktioner ha ett annat sätt att hantera dem och ha beredskap på att stormarna kommer. Graden av en storm/kris kan liknas vid väderprognoser:
- Klass 1. Det råder klass 1-varning hela tiden. Detta ska vi klara av med vår vanliga bemanning och med vanlig, kontinuerlig närvaro i kommentarsfälten.
- Klass 2. Typiska klass 2-varningar är till exempel kontroversiella politiska gäster, inslag och inlägg kring minoritetsfrågor och rapportering kring invandring och integration. Klass 2-varning hanteras med vanlig bemanning, höjd beredskap, och snabba åtgärder.
- Klass 3. En profilerad medarbetare som tydligt går över gränsen i sociala medier eller ett grovt redaktionellt misstag är exempel på klass 3-varning, där kritiken mer eller mindre exploderar och väldigt många människor deltar och sprider kritik i stor omfattning från start (extremt snabb eskalering). Kräver extra resurser, snabba åtgärder och berör chefsnivå direkt.