källkritik och faktagranskning
Minns du viskleken? En person viskar en konkret sak till en annan, och den för det vidare med lite tillägg till nästa som för den vidare till nästa och så vidare tills den kommer, helt annorlunda, tillbaka till ursprungskällan. Leken påminner oss om att den konkreta saken ofta ändras från person till person – det fylls på med anekdoter, beskrivningar och ibland så visar det sig att en helsanning viskas till något som inte stämmer alls.
Som journalist är det extra viktigt att du söker primärkällan och inte springer på rykten och påståenden utan att verifiera och dubbelkolla källorna. Det är väldigt lockande att vara först med en nyhet, men ivern kan bli problematisk. Detta gäller även när konkurrerande medier har publicerat en artikel – kolla alltid upp en story innan du publicerar.
Som journalist är det extra viktigt att du söker primärkällan och inte springer på rykten och påståenden utan att verifiera och dubbelkolla källorna. Det är väldigt lockande att vara först med en nyhet, men ivern kan bli problematisk. Detta gäller även när konkurrerande medier har publicerat en artikel – kolla alltid upp en story innan du publicerar.
I början på april 2021 blev ett påstående viralt, som handlade om att det hade skapats en ”tafsardag”. Det sades vara en utmaning på TikTok, där pojkar uppmanades att tafsa på tjejer och lägga ut detta i sociala medier. Både kvällspress och public service-kanaler publicerade detta (se skärmdumpar från sverigesradio.se ovan), polisen skrev varningar i sina kanaler och rektorer runtom i landet skickade ut varningar till föräldrar. I sociala medier ondgjorde sig många över hur långt kvinnohatet gått och hur normaliserat det blivit – tafsardagen spelade väl in på vår bekräftelsebias om verkligheten – och #tafsardagen var ett faktum. Bara det att det inte var ett faktum – varken polisen eller medierna hade sett den virala uppmaningen (primärkällan).
I SVT säger kriminalinspektören Lena Larsson att ”vi skulle kanske vara tydligare med att källan inte var solklar” och i Studio Ett den 15 april 2021 att ”vi hade kunnat välja att gå ut, om man ska vara självkritisk, och bara informera om alla de här challenges som förekommer på nätet”. Andra i sociala medier skrev då på olika sätt att ”det spelar ingen roll om det är sant, det är förjävligt ändå” och menade att oavsett om ryktet stämmer är det bra att prata om det.
På internet finns verkligen allt – helsanningar och hellögner; trams och tungt innehåll; fakta och fake news; åsikter och forskning; propaganda, information och desinformation – och allt däremellan. Enligt Google består webben av cirka 60 biljoner (60 miljoner miljoner) sidor (Internetstiftelsen 2020). Här behöver du navigera och snabbt känna igen vad som är vad. När du är runt i sociala medier eller googlar kommer du till ställen som med lika stort patos kommer fram till diametralt olika saker. Så hur ska du navigera för att veta vad som är sant, delvis sant och helt falskt? Du behöver tänka källkritiskt och ställa frågor till materialet:
I SVT säger kriminalinspektören Lena Larsson att ”vi skulle kanske vara tydligare med att källan inte var solklar” och i Studio Ett den 15 april 2021 att ”vi hade kunnat välja att gå ut, om man ska vara självkritisk, och bara informera om alla de här challenges som förekommer på nätet”. Andra i sociala medier skrev då på olika sätt att ”det spelar ingen roll om det är sant, det är förjävligt ändå” och menade att oavsett om ryktet stämmer är det bra att prata om det.
På internet finns verkligen allt – helsanningar och hellögner; trams och tungt innehåll; fakta och fake news; åsikter och forskning; propaganda, information och desinformation – och allt däremellan. Enligt Google består webben av cirka 60 biljoner (60 miljoner miljoner) sidor (Internetstiftelsen 2020). Här behöver du navigera och snabbt känna igen vad som är vad. När du är runt i sociala medier eller googlar kommer du till ställen som med lika stort patos kommer fram till diametralt olika saker. Så hur ska du navigera för att veta vad som är sant, delvis sant och helt falskt? Du behöver tänka källkritiskt och ställa frågor till materialet:
- Vem står bakom detta?
- Hur ser denna källa ut?
- Varför är innehållet gjort?
- Hur står sig påståendet jämfört med andra källor?
Hur du kollar upp påståenden och fakta
Varje dag ställs vi journalister inför val när vi ser eller får tips om påståenden i våra kommentarsfält eller runtom sociala medier. Journalistiskt behöver vi förhålla oss källkritiskt:
- VAD – är detta egentligen? Är texten saklig eller konspiratorisk? Är det långt dragna slutsatser baserade på ingen eller futtig information?
- NÄR – publicerades informationen? Är det en gammal text från flera år sedan? Har läget i så fall förändrats?
- VAR – kommer uppgiften ifrån? Blogg? Betrodd media? Specifik person? Är det anekdotiskt eller från en studie? Är bilden från platsen, eller är det en gammal bild?
- HUR – fick du tag i uppgiften? Är personen/sajten trovärdig? Kan någon bekräfta? Jämför exempelvis med andra nyheter eller studier.
- VEM – ligger bakom uppgiften? Är det en rewrite på en rewrite (dvs omskrivningar av omskrivningar av något annat.)? Googla på personen, sidan, bloggen för att se vad som är skrivet om den tidigare. Kolla upp vem som äger sajten.
- VARFÖR – finns infon? Finns det intressen bakom? Tjänar någon på att dela detta? Är det exempelvis vissa åsikter som personen vill sprida?
Sträva alltid efter att hitta primärkällan
Ett sätt att synliggöra letandet efter äkthet är att sortera ditt sökande efter ursprunget:
Ju längre ifrån primärkällan vi kommer, desto viktigare är det att gå tillbaka till ursprunget (tänk återigen på viskleken!). Det första steget i en källgranskning kan vara att vända dig till primärkällan och be om bevis för påståendet. Ställ frågan helt enkelt: Vad baserar du detta på? När du får bevisen för påståendet kan du börja arbetet med att bena i statistik, forskning och andra källor för att granska påståendet.
Ofta kan det också vara viktigt att du lyfter på luren och kontaktar personen för att dubbelkolla (samt få innehåll till reportage/inslag). Många upplever det också svårare att skarva med sanning eller ljuga i ett mer fysiskt möte, samt att du har möjlighet att ställa följd- och motfrågor direkt. I de fall det handlar om att någon påstår sig sett eller upplevt något och skriver om det i sociala medier (t ex vittne till en skottlossning), gäller principen ”två av varandra oberoende källor”, både på och utanför internet. Det räcker alltså inte att ta ett enskilt ögonvittne på orden.
- primärkälla – första publiceringen, som ej är filtrerad genom någon annans öga
- sekundärkälla – återger någon annans perspektiv/säg/påstående
- tredjepartskälla – återger sekundärkällan
Ju längre ifrån primärkällan vi kommer, desto viktigare är det att gå tillbaka till ursprunget (tänk återigen på viskleken!). Det första steget i en källgranskning kan vara att vända dig till primärkällan och be om bevis för påståendet. Ställ frågan helt enkelt: Vad baserar du detta på? När du får bevisen för påståendet kan du börja arbetet med att bena i statistik, forskning och andra källor för att granska påståendet.
Ofta kan det också vara viktigt att du lyfter på luren och kontaktar personen för att dubbelkolla (samt få innehåll till reportage/inslag). Många upplever det också svårare att skarva med sanning eller ljuga i ett mer fysiskt möte, samt att du har möjlighet att ställa följd- och motfrågor direkt. I de fall det handlar om att någon påstår sig sett eller upplevt något och skriver om det i sociala medier (t ex vittne till en skottlossning), gäller principen ”två av varandra oberoende källor”, både på och utanför internet. Det räcker alltså inte att ta ett enskilt ögonvittne på orden.
Granska metodiskt och kontinuerligt
Det är viktigt att faktagranska rykten och påståenden, men enbart sådana som redan fått eller kommer att få stor spridning (till exempel kändis med stort nätverk hävdar något) i sociala medier. Eller så har det redan diskuterats i traditionell media. I annat fall är risken att du agerar som en så kallad nyttig idiot och sprider något som annars passerat obemärkt. Omformulerat: Om ryktet är så pass obskyrt att det inte ens är sannolikt att det är sant kanske det inte heller är något du ska lägga tid och energi på.
2016 spreds ett globalt rykte om att clowner på en mängd olika platser skrämde, jagade och misshandlade människor. Clownskräcken pulserade i sociala medier. Media snappade upp detta och skrev om det och fler berättelser tillkom (två exempel från Sveriges Radio, se ovan). Ingen hade något konkret bevis – men ändå uttalade sig både vittnen och poliser om situationen. Källgranskaren Jack Werner har gått igenom hur denna berättelse spreds i Sverige – och under fyra dagar i oktober 2016 hade media skrivit om clownerna i över 500 artiklar. Detta trots att det saknades bevis för att clowner hade skadat någon människa i Sverige. Clownberättelsen tyder på att vi journalister bör dra öronen åt oss när rykten utan konkreta bevis sprider sig.
I en samtid där vi ofta blandar ihop åsikter och fakta är det extra viktigt att vi som journalister skiljer på verifierbara fakta och personliga åsikter. När du väljer att faktagranska så välj saker vi kan verifiera – någons åsikter kan vi säkerligen göra nyheter om, men det går inte att styrka/falsifiera åsikter så som det går att göra med faktapåståenden.
När det gäller faktagranskning finns det upparbetade metoder för att verifiera påståenden och för hur du ska gå tillväga för att göra journalistik av det. I de flesta metoderna rör det sig om:
I en samtid där vi ofta blandar ihop åsikter och fakta är det extra viktigt att vi som journalister skiljer på verifierbara fakta och personliga åsikter. När du väljer att faktagranska så välj saker vi kan verifiera – någons åsikter kan vi säkerligen göra nyheter om, men det går inte att styrka/falsifiera åsikter så som det går att göra med faktapåståenden.
När det gäller faktagranskning finns det upparbetade metoder för att verifiera påståenden och för hur du ska gå tillväga för att göra journalistik av det. I de flesta metoderna rör det sig om:
- Hitta påståenden att granska
- Granska källorna – vem har sagt/skrivit vad?
- Stämmer detta? Ja, nja eller nej? Jämför med statistik, forskning och andra källor
- Landa i en slutsats
- Kontakta personen/organisationen som sprider påståendet och be om kommentar
MAJAS FAKTAGRANSKNINGSTIPS!
Maja Lagercrantz arbetar som journalist på Ekot och har bland annat under valåret 2018 arbetat med att faktagranska påståenden från politiker och rykten kopplat till valfrågor i sociala medier, i samarbetsprojektet Faktiskt, med bland andra DN, SVT och SvD. Här är hennes tips för att faktagranska påståenden:
|
Lär dig att lita på din magkänsla
Att öva upp ett kritiskt öga på innehåll är eftersträvansvärt – det stärker din magkänsla och gör att det går snabbare vid nästa tillfälle du behöver källgranska. Du får helt enkelt ett ”kapital” av magkänsla, som växer för varje gång din magkänsla var riktig.
Känns något för bra för att vara sant? Då är det förmodligen det också. Att öva upp magkänslan kan vara att ställa sig frågor som:
Leta aktivt efter belägg och källor som stärker påståendet/fakta som du granskar – och påminn dig också då om att också leta efter innehåll och fakta som talar emot. Magkänslan är inte något magiskt, utan ju oftare du källgranskar desto snabbare registrerar du exempelvis detaljer som förmodligen inte kan stämma.
Känns något för bra för att vara sant? Då är det förmodligen det också. Att öva upp magkänslan kan vara att ställa sig frågor som:
- Vad har artikelförfattaren skrivit tidigare? Vilken är hens poäng?
- Är det värdeladdade ord med i argumentationen?
- Vilka har delat artikeln/bilden/texten? Vad har de skrivit tidigare? Vilken agenda har de?
- Varifrån kommer faktan? Skiljer den sig från ursprungskällan?
- Hur gammalt är innehållet?
- Är det en specifik studie som åsyftas eller är det vagt formulerat, såsom ”forskning visar”?
Leta aktivt efter belägg och källor som stärker påståendet/fakta som du granskar – och påminn dig också då om att också leta efter innehåll och fakta som talar emot. Magkänslan är inte något magiskt, utan ju oftare du källgranskar desto snabbare registrerar du exempelvis detaljer som förmodligen inte kan stämma.
Lär dig att inte lita på din magkänsla
– undvik bekräftelsebias
Ilska, rädsla, glädje och förvåning. Starka känslor gör att människor, inklusive journalister, delar och sprider information och desinformation. Även sådant som är lite för bra för att vara sant. Det kan bero på att vi uppskattar fenomenet så pass mycket av personliga skäl (som att vi gillar att röka) eller att vi är ideologiskt drivna (konservativa, liberala eller socialistiska), och baserar vår tilltro till dessa perspektiv, eller att vi har en grupptillhörighet som överskuggar andra fakta. Bekräftelsebias, att selektivt välja ut det som bekräftar vår världsbild, är vanligt. Minns tafsardagen 2021 som blev viral – ett påstående som kanske känns i magen som sant (då vi vet att sexuellt ofredande existerar, ojämställdhet är ett faktum och eftersom medvetenheten är större efter #metoo-rörelsen).
Men vi behöver fortfarande gå till källan. När det gäller ämnen vi brinner för tenderar vi att ta till oss av påståenden som bekräftar världsbilden vi har. Vi söker oss till vissa källor – och undviker andra, vilket bland annat illustreras av begreppet filterbubblor. Det kan även vara liknande mekanismer som gör att vi både medvetet och omedvetet undviker evidens.
Med andra ord så kan din magkänsla också sannolikt ljuga för dig. Vi tenderar att umgås med personer som alltid bekräftar vår världsbild – vilket gör det lite svårare att ifrågasätta sig själv och vara självkritisk mot sina antaganden. Påminn dig själv att vara kritisk mot påståenden och källor innan du publicerar.
Men vi behöver fortfarande gå till källan. När det gäller ämnen vi brinner för tenderar vi att ta till oss av påståenden som bekräftar världsbilden vi har. Vi söker oss till vissa källor – och undviker andra, vilket bland annat illustreras av begreppet filterbubblor. Det kan även vara liknande mekanismer som gör att vi både medvetet och omedvetet undviker evidens.
Med andra ord så kan din magkänsla också sannolikt ljuga för dig. Vi tenderar att umgås med personer som alltid bekräftar vår världsbild – vilket gör det lite svårare att ifrågasätta sig själv och vara självkritisk mot sina antaganden. Påminn dig själv att vara kritisk mot påståenden och källor innan du publicerar.
Fakta bland foliehattar och självutnämnda experter i alarmism
Hur vet du om statistikkurvan du ser är korrekt? Och hur gör du om texten du läser består av tio olika påståenden? Definiera och avgränsa påståenden. Då blir det tydligare vad det är du källgranskar, vilket även tillgängliggör faktagranskningen för publiken.
Samtidigt som du vinklar din journalistik ger du också redskap till publiken med din transparens – och lär den om dina urval. På ett sådant sätt kommer också publiken närmare journalistiken. Att vara källkritisk handlar också om att värdera källor, såsom Sara Backman Prytz, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, poängterar på Twitter.
Samtidigt som du vinklar din journalistik ger du också redskap till publiken med din transparens – och lär den om dina urval. På ett sådant sätt kommer också publiken närmare journalistiken. Att vara källkritisk handlar också om att värdera källor, såsom Sara Backman Prytz, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, poängterar på Twitter.
Skilj på anekdotisk bevisföring (enskilda personers utsagor av upplevelser) och studier som har gjorts på vetenskapliga grunder. I kommentarsfälten i självhjälpsgrupper i olika forum kryllar det ofta av anekdoter om hur de druckit olika preparat och blivit friska. Eller så har någon gjort en enskild sak som förändrade hela sjukdomsbilden.
När du gör en faktagranskning får du kanske en kommentar om att något är på ett sätt för att en enskild har den upplevelsen – och då är det dags att söka stöd för påståendet inom vetenskapen. Gå till grundkällorna, sök i officiell statistik och (vid längre reportage) ta gärna kontakt med de främsta forskarna inom fältet och be om hjälp med forskning. Och har du en stund över någon helg, förkovra dig mer än gärna i vetenskapsteori och skapa dig en överblick. Läs exempelvis Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, som skrivit flera grundläggande texter om relationen mellan journalistik och forskning, och som ofta folkbildar om källkritik.
När du gör en faktagranskning får du kanske en kommentar om att något är på ett sätt för att en enskild har den upplevelsen – och då är det dags att söka stöd för påståendet inom vetenskapen. Gå till grundkällorna, sök i officiell statistik och (vid längre reportage) ta gärna kontakt med de främsta forskarna inom fältet och be om hjälp med forskning. Och har du en stund över någon helg, förkovra dig mer än gärna i vetenskapsteori och skapa dig en överblick. Läs exempelvis Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi, som skrivit flera grundläggande texter om relationen mellan journalistik och forskning, och som ofta folkbildar om källkritik.
I en mediekultur där många debattörer också ibland används som sakkunniga inom diverse fält är det viktigt att vi tar ett steg tillbaka och funderar på vad som är en expert. Vad har personen för utbildning? Och vad baserar hen sina utspel på? Ring upp ett universitet eller kontrollera mot studier inom fältet.
Det kan också vara så att en samlad forskningsbild skiljer sig från en enskild studie. Frågan är vad statistikkurvan egentligen visar: Det är lätt att hitta en kurva som visar något eller en studie som visar samband mellan två olika saker, inom fenomen där det finns en annan forskningskonsensus. Var noggrann så du inte tillåter oemotsagd cherrypicking, att endast välja ut fakta som talar för din sak och inte redovisa det andra.
Det kan också vara så att en samlad forskningsbild skiljer sig från en enskild studie. Frågan är vad statistikkurvan egentligen visar: Det är lätt att hitta en kurva som visar något eller en studie som visar samband mellan två olika saker, inom fenomen där det finns en annan forskningskonsensus. Var noggrann så du inte tillåter oemotsagd cherrypicking, att endast välja ut fakta som talar för din sak och inte redovisa det andra.
att undersöka bilder
Mycket av det som delas i sociala medier är bilder. Dessa kan du granska, genom att leta efter markörer i bilden som visar platsen, och du kan leta efter när bilden är tagen. Om någon påstår något och har en bild till detta kan du exempelvis ta reda på om om det är en äldre bild – Google har ett eget bildsök på images.google.com – och två andra vanliga bildresearchställen som används är Tineye och Jeffrey’s Image Metadata Viewer. Du kan ta fram metadata i vissa bilder och få ut information om var och när en bild är tagen.
Att källgranska vid akuta nyhetslägen
Vid akuta nyhetslägen kan du komma att behöva jobba parallellt med att söka information, verifiera källor, göra journalistik, publicera och backtracka flöden i sociala medier. Detta kräver både logistik och research-kunnighet!
Ett sätt att börja få tag i rätt material på sociala medier-plattformarna är att söka på ett antal nyckelord, var för sig eller i kombination, som ortsnamn och ord som beskriver händelsen. Kanske handlar det om ”skott”, ”bomb”, ”herrejävlar”, ”hemskt”, ”sjukt”, ”kniv”, ”smäll” och så vidare, eftersom människor i akuta nyhetshändelser skriver ungefär som de pratar och tänker. Du kan också söka på flera plattformar utifrån geolocation/platsinformation, för att söka och se varifrån publiken postar sitt material. Du kan också söka via olika verktyg såsom Tweetdeck och Crowdtangle för att få upp dina sökningar i sökkolumner. Självklart är det extra viktigt i akuta nyhetslägen att verifiera påståenden och granska källorna.
Ögonvittnen som är på plats vid en särskild nyhetshändelse kan dela med sig av filmer, bilder och inlägg på flera olika sociala medier – så håll koll på olika ställen. Tänk på att inte oreflekterat kabla ut ett ögonvittne, som kan vara i chock och inte har ett helikopter-perspektiv. Flera gånger har medier gått ut vid terrorattentat och exempelvis berättat att det har skett ytterligare skottlossning, trots att det sedan visar sig inte ha inträffat.
Ett sätt att börja få tag i rätt material på sociala medier-plattformarna är att söka på ett antal nyckelord, var för sig eller i kombination, som ortsnamn och ord som beskriver händelsen. Kanske handlar det om ”skott”, ”bomb”, ”herrejävlar”, ”hemskt”, ”sjukt”, ”kniv”, ”smäll” och så vidare, eftersom människor i akuta nyhetshändelser skriver ungefär som de pratar och tänker. Du kan också söka på flera plattformar utifrån geolocation/platsinformation, för att söka och se varifrån publiken postar sitt material. Du kan också söka via olika verktyg såsom Tweetdeck och Crowdtangle för att få upp dina sökningar i sökkolumner. Självklart är det extra viktigt i akuta nyhetslägen att verifiera påståenden och granska källorna.
Ögonvittnen som är på plats vid en särskild nyhetshändelse kan dela med sig av filmer, bilder och inlägg på flera olika sociala medier – så håll koll på olika ställen. Tänk på att inte oreflekterat kabla ut ett ögonvittne, som kan vara i chock och inte har ett helikopter-perspektiv. Flera gånger har medier gått ut vid terrorattentat och exempelvis berättat att det har skett ytterligare skottlossning, trots att det sedan visar sig inte ha inträffat.
När terrordådet vid Drottninggatan 2017 pågick, där fem personer dödades och 15 skadades, valde P3 Nyheter att på Instagram använda en generell grafikbild ”JUST NU”, och tydliggöra vad de då hade fått bekräftat och vilka som bekräftat uppgifterna. Det visar att det är en pågående händelse, och att bilden kan komma att ändras. Du skall alltså extra noga tänka på att:
|