Vilka är ni i sociala medier?
Vilken är redaktionens identitet i sociala medier? Innan ni startar arbetet ska ni skissa upp en redaktionell persona, vilket skapar en trygghet både för er och för publiken. Den redaktionella identiteten kan, men behöver inte, vara densamma som i radio eller på sajten, men ni bör försöka hitta ett antal relevanta gemensamma nämnare i ert tilltal och innehåll.
Vi har fått veta att det är viktigt att svara på mail vi får. pic.twitter.com/92WPs13MqC
— Moa Lundqvist (@moalundqvist) August 27, 2014
Ett spetsigt satirprogram vinner på att ha en spetsig ton även i sociala medier, snarare än att till exempel bara posta neutral sändningsinformation om dagens eller nästa dags program.
En nyhetsredaktion behöver präglas av en grundläggande trovärdighet både i radio och på Facebook, även om typen av innehåll skiljer sig åt (ljud i radio, textad film i sociala medier, till exempel). Om ton och innehåll skiljer sig dramatiskt mellan nya och gamla plattformar blir publiken troligen förvirrad och irriterad.
En nyhetsredaktion behöver präglas av en grundläggande trovärdighet både i radio och på Facebook, även om typen av innehåll skiljer sig åt (ljud i radio, textad film i sociala medier, till exempel). Om ton och innehåll skiljer sig dramatiskt mellan nya och gamla plattformar blir publiken troligen förvirrad och irriterad.
Kontinuitet
Journalistiskt arbete i sociala medier gynnas av kontinuitet. Dels blir det enklare att skapa hållbara rutiner om redaktionen publicerar regelbundet och inte då och då, när tid finns och på enskilda medarbetares initiativ. Publiken följer och engagerar sig mer i konton, där den vet att den får uppdateringar regelbundet varje dag eller flera gånger i veckan med ungefär samma intervall.
Långa uppehåll mellan inläggen kan göra publiken osäker på om redaktionen fortfarande är aktiv. Här får redaktionen komma överens om en lägstanivå och sedan utöka den, om resurserna räcker till mer, och om strategin visar sig fungera som redaktionen tänkt.
Långa uppehåll mellan inläggen kan göra publiken osäker på om redaktionen fortfarande är aktiv. Här får redaktionen komma överens om en lägstanivå och sedan utöka den, om resurserna räcker till mer, och om strategin visar sig fungera som redaktionen tänkt.
INNEHÅLL
- Prioritera. Välj först vilken eller vilka sociala medier-plattformar som redaktionen ska finnas på. De stora plattformarna har olika egenskaper som lämpar sig olika bra för olika typer av journalistisk och innehåll (se Best Practice) - men tänk på att resurserna ska räcka både till att producera bra innehåll och föra dialog med publiken. Starta alltså inte konton på fler plattformar än ni klarar av att hantera och välj en plattform som redaktionens prioriterade.
- Renodla innehållet. Blanda inte omotiverat olika typer av innehåll bara för sakens skull. Håll er hellre till snygg text och bild (om det är det ni gör bra) och lär er nya uttryck ordentligt innan ni börjar publicera dem. Se till att ha bemanning och en väl uttänkt strategi i förväg, och kom ihåg att avsaknad av en röd tråd förvirrar publiken.
- Välj rätt plattform till rätt innehåll. En redaktion som vill odla publikdialog kring vardagsbestyr kanske prioriterar intressanta inlägg med text och bild på Facebook medan en utrikesredaktion kanske fokuserar på dokumentärfoton och längre reportagetext på Instagram. Därmed inte sagt att man inte kan blanda olika innehållstyper.
- Tänk kontinuitet. Låt det inte gå olika lång tid mellan publiceringarna av ert prioriterade val. Regelbundenhet gör att publiken vet när de kan förvänta sig nytt innehåll, de lär känna er samt känner sig hemma.
målgrupp
Analysera redaktionens målgrupp. Om ni har existerande konton kan ni börja med att undersöka den grupp som följer och interagerar med er redan. I Facebooks statistikverktyg hittar ni till exempel användbar information om publiken, som till exempel kön, ålder och bostadsort.
Sociala medier ger även stora möjligheter att hitta nya målgrupper. Genom redaktionella Facebookgrupper kan ni exempelvis dela in publiken i segment, och hitta människor som är särskilt intresserade av ett specifikt bevakningsområde (fågelskådning, yoga, electronica och så vidare). En lokal nyhetsredaktion kan exempelvis söka och hitta publik på olika orter, genom Facebooks sökfunktion och via lokala intressegrupper.
Redaktionen kan också välja plattform efter demografi. Om ni söker en yngre målgrupp kanske Instagram eller Snapchat är rätt plattform att prioritera. Svenskarna och internet ger bra insikt i onlinetrender.
Sociala medier ger även stora möjligheter att hitta nya målgrupper. Genom redaktionella Facebookgrupper kan ni exempelvis dela in publiken i segment, och hitta människor som är särskilt intresserade av ett specifikt bevakningsområde (fågelskådning, yoga, electronica och så vidare). En lokal nyhetsredaktion kan exempelvis söka och hitta publik på olika orter, genom Facebooks sökfunktion och via lokala intressegrupper.
Redaktionen kan också välja plattform efter demografi. Om ni söker en yngre målgrupp kanske Instagram eller Snapchat är rätt plattform att prioritera. Svenskarna och internet ger bra insikt i onlinetrender.