Research i vardagen

research i VARDAGEN

De allra flesta har troligtvis ägnat sig åt att kolla upp en person i sociala medier någon gång. Någon du varit på dejt med, en kollega eller rent av någon i din familj, som du inte kunde låta bli att undersöka. Du klickade in dig på dennes profil, kollade upp vad hen har skrivit, vilka som kommenterade och kanske undrade över sanningshalten i innehållet som personen delade eller vilken typ av bilder hen lagt upp. Du har en Sherlock Holmes eller Lisbeth Salander i dig, och det du ägnat dig åt är en början till research i sociala medier.

Vi spenderar allt mer tid i sociala medier. Majoriteten av befolkningen har använt sociala medier det senaste året (95 procent) och 54 procent av internetanvändarna använder Facebook dagligen (Svenskarna och internet 2021). Vi hänger i forum, söker kontakt med likasinnade, delar med oss av vad vi tycker i olika samhällsfrågor. Vi visar dessutom upp vår identitet och våra preferenser genom att kommentera, dela bilder, filmer, artiklar och annat material. När vi tar del av någons konton på sociala medier kan vi se allt detta och även få en bra översikt av en persons nätverk: Vänner, familj och professionella kontakter – men vi kan också med lite tricks få tillgång till mer undanskymda åsikter och handlingar.

Vår digitala tillvaro är djupt integrerad i våra liv – därför behöver du både gräva i sociala medier, söka på nätet och använda traditionell metodik som att begära ut handlingar, parallellt.

Googla smartare – och hitta rätt!

Att vända sig till Google är ofta ett första steg vi tar när vi börjar undersöka ett fenomen. Men efter några googlingar önskar vi snabbt att denna kolossala mängd data vi får upp kan hanteras på ett smartare sätt.

Du kan exempelvis söka efter innehåll på en särskild sajt eller efter exakta filformat. Det gör att du lättare kan hitta ”gömda” powerpoints från ett företag eller bilder som finns sparade på en viss sajt och sortera bort sådant som du inte vill ha. Genom att skriva ut en liten checklista och ha vid din jobbdator kan du också snabbare lära dig att googla smartare.

Smarta söksätt:

Sök på en specifik sajt: exempelvis kan du söka på innehåll från t ex Sveriges Radio genom att skriva site:sverigesradio.se, eller om du vill ha innehåll enbart från Facebook så skriver du [sökfras] site:facebook.com
Använd citationstecken för att få träff enbart på specifika sökningen såsom ”två blåa bananer” (2 resultat, 15/4 2021). Utan citattecken får du 273 000 träffar, 15/4 2021).
Med AND letar du på flera sökord, med OR letar du på antingen ett sökord eller ett annat, och med NOT utesluter du ett sökord. Du kan alltså söka på ”blåa AND bananer” eller ”två blåa NOT bananer”.
Sök på olika format: Excelfiler, Powerpoint, pdf-dokument. Sök på ”filetype:ppt” eller ”filetype:pdf” och så vidare.
Ställ in antalet sökträffar – du kan dra upp antalet och få fler sökträffar. Ändra detta när du gjort en sökning och tryck på ”anpassa sökinställningar”.
Placera ett minustecken framför de resultat du inte vill ha upp. Exempelvis kan du söka på ”sökordet –ordetduejvillhamed”. Detta är bra att använda om det finns något som dominerar din sökning, som du då kan exkludera.
Google har också en avancerad sökningssida, www.google.com/advanced_search, där du kan välja att söka utifrån datum, filtyp, termer, liknande sökträffar och så vidare.

Hitta ditt bevakningsområde

Att ha ett bevakningsområde i sociala medier gör att du kan skildra nya perspektiv, hitta olika berörda personer och få inblick i samhällets olika delar. Tänk på sociala medier som världens största publiknätverk.

Vid varje akut händelse som kan vara av intresse för en nyhetsredaktion – företagsnedläggningar, stormar och översvämningar, olyckor, terrordåd – kommer det med mycket stor sannolikhet att finnas vittnen som tar bilder, filmar eller skriver om det de ser eller upplever och lägger upp det på sina konton på Instagram, Twitter eller Facebook. Detta gäller även vid lättsammare ämnen såsom ovanliga naturfenomen och händelser – eller knasiga djur på knasiga platser. Alla kan göra sin egen vardagsresearch.

Hur hittar du personer och inlägg?

Börja med spalta upp dina bevakningsområden. Är det kommuner, orter eller är det snarare olika intressen? Har du ett särskilt fokus på minoritetsgrupper ni just nu inte skildrar i er journalistik? Är det något speciellt yrke eller ämnesområden du vill koncentrera dig på? Kanske är det en kombination av nyckelpersoner, organisationer, politiska partier och så kallade influencers.

På de största sociala medier-plattformarna kan du skapa olika bevakningssätt. Det finns en mängd olika verktyg som utvecklas, dessa kommer och går, och därför tipsar vi inte djuplodande om några särskilda i denna text. Några exempel på långlivade verktyg som har varit givande för bevakning är dock Crowdtangle (Facebooks/Instagrams eget statistik- och researchverktyg) och Tweetdeck (för Twitter), två olika verktyg där du kan använda söksträngar för att få upp innehåll relaterat till ditt bevakningsområde.

Du kan alltså välja att söka efter värdeladdade ord, typ av inlägg, geografiskt bevakningsområde och hur många som interagerat med olika inlägg – för att exempelvis hitta material från publik i ditt område. En ad hoc-researcher-metodik är att föredra. Att därtill vara med i en mängd olika Facebookgrupper, följa olika personer på dina konton och ha ett brett nätverk gör att du har ett ännu rymligare upptagningsfält. Du kan skapa listor och följa organisationer, nyckelpersoner och grupper inom ditt fält. På så sätt kan du och din redaktion ständigt vara uppdaterade på det senaste som delas – och på ett snabbt sätt bredda er bevakning.

Rebecca Johansson, reporter på P4 Jönköping, som ofta håller koll i olika grupper, berättar att hon snubblade över en kommentar i en Facebokgrupp som grep tag i henne. En person berättade i detalj om hur våld i en relation har påverkat henne och om sin väg till anmälan om misstänkt kvinnomisshandel, efter att hennes partner hade ristat in ett hjärta på hennes rygg.

Rebecca bestämde sig för att följa upp berättelsen. Domen har i skrivande stund inte fallit, men det visar på vikten att ha koll i grupper. Det går självklart att även fånga upp innehåll som ämnen, granskningar och berörda personer i dina egna kommentarsfält, din redaktions kommentarsfält och individuella efterlysningar på olika plattformar.

Strukturera och dela upp dina gräv

De allra flesta som håller på med någon form av grävande journalistik inser att med sociala mediers oändliga data, kommer det inte alltid finnas en tydlig början eller ett slut. Detta i sig kan upplevas stressande, speciellt i en arbetsmiljö där du inte alltid får månader på dig att gräva. För att det ska kännas hanterbart kan det vara bra att dela upp din granskning – så du håller koll på vad du faktiskt gör. Om du skapar struktur för vardagsresearch, som sökningar efter innehåll att skildra i din journalistik på olika sociala plattformar, så kommer det kännas lättare att arbeta med granskningar.

Skapa olika mappar på datorn, för en minnesdagbok eller ha ett Exceldokument med olika flikar. Oavsett tillvägagångssätt, fastna inte i tankar på slutprodukten, utan gör allt steg för steg. Det finns ju en del som gillar grejen med att göra listor och checka av varje sak. Det tål att skrivas ut att detta sätt inte fungerar för alla – hitta istället ditt unika sätt. Klyschigt uttryckt: Hitta din egen grävande personlighet, ett sätt bortom känslan att gräv är något för stort eller för ohanterligt.

Att gräva i sociala medier kan alltså innebära att du hittar en specifik målgrupp och undersöker vilka frågor och ämnen som denna målgrupp har. På så sätt blir journalistiken vassare, roligare – och vi speglar bättre hela befolkningens funderingar och tankar.

När Emma Engström (journalist på Kultur i P1, då programledare på Språket i P1) delade en post i en styrketräningsgrupp, fick hon oanad input till programmet.

Post by Språket i P1.

”Här fick vi in frågor om svenska ord för kettlebell, varför vi har ord för armhävningar men inte bålböjningar och varför man säger baksida lår. Det var ett typiskt svårt ämne att fiska frågor i Språkets egen FB-sida, pga att de som hänger där inte är några stora gymmare plus att de är lite äldre. Så det blev en väldigt bra grej och jag hörde efteråt att det är många som gymmar som lyssnar på Språket samtidigt”, säger Emma Engström (foto: Motion Picture Scene, 1916, William Bletcher).

Leta efter ämnen och hitta cases i communities

Ända sedan internets begynnelse har vi gått samman på hemsidor, forum och i olika grupper. Vi samlar oss med dem som vi identifierar oss med, har samma intressen som eller vill snacka med om samma specifika fenomen. I en Facebookgrupp kan vi idag förena oss i erfarenheter, yrkesgrupper, intressen, aktivistfrågor och/eller annat som för oss samman (eller särskiljer oss). Detta kan vi som journalister självklart använda oss av – här finns den bredd och mångfald som vi tyvärr inte alltid återspeglar i vår journalistik.

Om ni vill jobba med breddning, så ställ er först frågorna: Vilka röster hörs inte? Vilka får inte vara experter? Vilka fenomen är underbevakade? Sök sedan upp olika grupper och börja nätverka er fram till en mer breddad journalistik.

Therese Wahlgren, journalist på P4 Halland, valde att använda sig av grupper när hon ville kartlägga hur samhällsservicen gatubelysning fungerar i Halland. Therese valde att söka upp grupper med stor aktivitet, både kommunövergripande och mer hyperlokala, i sitt bevakningsområde som består av sex kommuner. Här bad hon publiken om hjälp att bli hennes förlängda granskande arm. Detta sätt att crowdsourca/samla in erfarenheter hos publiken, blev ett startskott för att börja gräva.

I många forum och Facebookgrupper finns det möjlighet att söka på tidigare inlägg – och utöver sökord kan du även leta efter inlägg från personer du granskar (deras inlägg och kommentarer) i både offentliga Facebookgrupper och privata grupper du är med i. Men du kan även såklart söka på ämnen, platser eller personer för att se hur något avhandlats/diskuterats tidigare.

Joakim Dahlbäck på P4 Gävleborg söker ofta berörda personer och case i Facebookgrupper. Under slutet av 2020, när Joakim jobbade på P4 Uppland, sökte han efter personer som har anhöriga som avlidit i covid-19 i en stor rikstäckande Facebookgrupp. För att hitta personer i rätt bevakningsområde använde han sig av Ratsit. På det här sättet fick Joakim tag i en person som förlorade båda sina föräldrar i covid-19 – och detta ledde till ett berörande inslag. Se gärna extra noggrant på Joakims tonalitet som väger mellan den konkreta journalistiska frågan i sig och ett mänskligt bemötande. Det är lätt att glömma i ivern att få till en intervju.

Att researcha kring känsliga frågor i grupper

Att fråga i en stor grupp om någon vill vara med och prata om vädret kräver inte lika mycket som att fråga i en specifik grupp om ett känsligt område. Journalisten Elin Angvarson på P4 Väst använder sig av Facebookgrupper för att hitta berörda personer. Så här kan det se ut när hon eftersöker personer:

När det gäller att arbeta i forum som är mer eller mindre stängda, så krävs det finess, etik och professionalitet. Detta är extra viktigt när det gäller känsliga ämnen och områden – här handlar det om att bygga relationer, vilket ofta tar tid. Ju känsligare ämne det är, desto mjukare behöver du gå fram. Tänk på att små forum där personer delar erfarenheter lätt kan bli skrämda om de märker att en journalist klampar in och basunerar ut sitt ärende – de är inte i gruppen för din skull, utan i tron att det är en så kallad safe space. Kanske börjar du då med att iaktta mönster och kultur i en grupp innan du ens postar något. I varje grupp finns det ofta godkända sätt att bete sig och kommunicera, och sådant du verkligen ska undvika. Inspireras gärna av den här tips och tricks-listan:

Tänk på detta när du researchar i grupper

Visa respekt! Dundra inte in i grupper och domdera med din journalistik eller dina perspektiv.
Ha några offentliga poster på din profil så att personer som ser dig i gruppen kan klicka sig in på din profil och se att du är en riktig människa – det bygger förtroende och mer tillit att våga vända sig till dig som journalist.
Kolla igenom gruppens regler (de flesta har kommentarsregler). Eftersöker du case eller annat, kan du behöva fråga en admin om det är okej på förhand.
Stanna kvar och bemöt frågor och kritik – ”ta inte bara” utan ge också tillbaka av dig själv. Kanske postar du också resultatet! Therese från P4 Halland visar transparens och ger tillbaka i de fall hon sökte berörda men ej hann återkomma:

Om du wallraffar/går under cover

Se till att du har din arbetsledare med dig.
Dela saker/skriv saker som du kan stå för – om/när det avslöjas att du varit under cover.