UPPHOVS- OCH CITATRÄTT
Internet och sociala medier kan se ut som ett smörgåsbord av bild, film och textbitar att plocka för den som jobbar med journalistik eller annan typ av publicering. Men upphovsrätt gäller här som överallt annars.
För att få använda upphovsrättsskyddat material måste du ha upphovspersonens tillstånd – även om vissa undantag finns i upphovsrättslagen som gör att allmänheten kan använda verket utan tillstånd, till exempel citaträtten (mer om den längre ner).
Två andra undantag som kan bli aktuella i journalistiska sammanhang är humor- och nyhetsundantagen. Precis som för citaträtten krävs inte något tillstånd från upphovspersonen för att få använda upphovsrättsligt skyddade verk i de situationerna. Humorundantaget innebär att du sätter ett verk i ett helt annat sammanhang än det ursprungligen var tänkt för, till exempel ”memes”. Nyhetsundantaget gäller när verket är nyheten och gäller även bilder. Hör gärna av er till Juridik om ni vill använda humor- och/eller nyhetsundantagen.
Collage behöver inte heller upphovspersonens tillstånd, men bara om du har skapat ett helt nytt verk. Tänk dock på att avtal som Sveriges Radio har med bildbyråer kan innehålla begränsningar mot collage. Samma sak gäller användning enligt humorundantaget.
Om användningen inte faller under något av undantagen krävs tillstånd från upphovspersonen. Det gäller även publicering av skärmdumpar, illustrationer, skiv- eller bokomslag.
Vill du använda en pressbild måste du först kontrollera vilka villkor som gäller för den bild du vill publicera.
För att du ska kunna använda verk i Sveriges Radios dagliga verksamhet finns ett flertal avtal som till exempel gäller musik, litteratur och bild. Sveriges Radio har avtal med bildbyråer för sin dagliga verksamhet och vanligtvis får de användas även i sociala medier, men det är viktigt att följa avtalet.
En upphovsperson har också den ideella rätten att få sitt namn publicerat när verket används. Det gäller särskilt för fotografer. I den ideella rätten ingår också att ens verk inte får ändras eller sättas i ett sådant sammanhang att ens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. En upphovsperson har också rätt att vara anonym.
Att använda en bild utan tillstånd från rättighetsinnehavaren, eller utan att ange fotografens namn, innebär en risk för ersättnings- och skadeståndskrav för upphovsrättsintrång.
Samtidigt kan det finnas starka journalistiska skäl för att publicera en bild utan upphovspersonens tillstånd, om den publicistiska bedömningen är att yttrandefriheten är viktigare än det upphovsrättsliga skyddet i den specifika situationen. Eftersom en sådan användning kan innebära upphovsrättsintrång ska frågan avgöras av ansvarig utgivare.
För att få använda upphovsrättsskyddat material måste du ha upphovspersonens tillstånd – även om vissa undantag finns i upphovsrättslagen som gör att allmänheten kan använda verket utan tillstånd, till exempel citaträtten (mer om den längre ner).
Två andra undantag som kan bli aktuella i journalistiska sammanhang är humor- och nyhetsundantagen. Precis som för citaträtten krävs inte något tillstånd från upphovspersonen för att få använda upphovsrättsligt skyddade verk i de situationerna. Humorundantaget innebär att du sätter ett verk i ett helt annat sammanhang än det ursprungligen var tänkt för, till exempel ”memes”. Nyhetsundantaget gäller när verket är nyheten och gäller även bilder. Hör gärna av er till Juridik om ni vill använda humor- och/eller nyhetsundantagen.
Collage behöver inte heller upphovspersonens tillstånd, men bara om du har skapat ett helt nytt verk. Tänk dock på att avtal som Sveriges Radio har med bildbyråer kan innehålla begränsningar mot collage. Samma sak gäller användning enligt humorundantaget.
Om användningen inte faller under något av undantagen krävs tillstånd från upphovspersonen. Det gäller även publicering av skärmdumpar, illustrationer, skiv- eller bokomslag.
Vill du använda en pressbild måste du först kontrollera vilka villkor som gäller för den bild du vill publicera.
För att du ska kunna använda verk i Sveriges Radios dagliga verksamhet finns ett flertal avtal som till exempel gäller musik, litteratur och bild. Sveriges Radio har avtal med bildbyråer för sin dagliga verksamhet och vanligtvis får de användas även i sociala medier, men det är viktigt att följa avtalet.
En upphovsperson har också den ideella rätten att få sitt namn publicerat när verket används. Det gäller särskilt för fotografer. I den ideella rätten ingår också att ens verk inte får ändras eller sättas i ett sådant sammanhang att ens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränks. En upphovsperson har också rätt att vara anonym.
Att använda en bild utan tillstånd från rättighetsinnehavaren, eller utan att ange fotografens namn, innebär en risk för ersättnings- och skadeståndskrav för upphovsrättsintrång.
Samtidigt kan det finnas starka journalistiska skäl för att publicera en bild utan upphovspersonens tillstånd, om den publicistiska bedömningen är att yttrandefriheten är viktigare än det upphovsrättsliga skyddet i den specifika situationen. Eftersom en sådan användning kan innebära upphovsrättsintrång ska frågan avgöras av ansvarig utgivare.
rätten att citera
Som undantag från upphovspersonens ensamrätt finns den tidigare nämnda citaträtten. Den är en vardaglig del av det journalistiska arbetet.
Citaträtten ger vem som helst en möjlighet att använda en bit ur ett verk för att som del av ett eget arbete kritisera, utveckla eller belysa klippet, eller för att med hjälp av citatet understryka ett eget ställningstagande. Citaträtten kommer väl till pass när du vill exemplifiera något.
Det verk du citerar ur ska vara offentliggjort med upphovspersonens samtycke och du har rätt att citera ur alla verk förutom stillbilder, och på alla plattformar. Du får också använda material oavsett vilken plattform det publicerats på, så länge det är publicerat där med upphovspersonens samtycke. Stillbilder är det enda upphovsrättsligt skyddade du inte får citera ur.
Det citerade ska alltså sättas i ett sammanhang och inte bara användas för att göra din egen produkt ”lite roligare” eller för att du vill spela upp just det klippet för lyssnarna.
Var därför noggrann med att inte ta med mer än som verkligen behövs i citatsyfte. Det finns ingen exakt gräns för hur långt eller kort ett citat får vara. Du får använda så mycket som behövs för att publiken ska förstå hur det citerade låter, men inte mer än så.
Vid citat ska du ange vem som är upphovsperson och var citatet kommer från. Glöm inte heller att länka till originalkällan på artikelnivå om citat sker från till exempel en tidning på webben.
I vissa särskilda fall bör dock länkning inte ske, till exempel om Sveriges Radio inte vill namnge en person som namnges i den ursprungliga nyheten.
Citaträtten ger vem som helst en möjlighet att använda en bit ur ett verk för att som del av ett eget arbete kritisera, utveckla eller belysa klippet, eller för att med hjälp av citatet understryka ett eget ställningstagande. Citaträtten kommer väl till pass när du vill exemplifiera något.
Det verk du citerar ur ska vara offentliggjort med upphovspersonens samtycke och du har rätt att citera ur alla verk förutom stillbilder, och på alla plattformar. Du får också använda material oavsett vilken plattform det publicerats på, så länge det är publicerat där med upphovspersonens samtycke. Stillbilder är det enda upphovsrättsligt skyddade du inte får citera ur.
Det citerade ska alltså sättas i ett sammanhang och inte bara användas för att göra din egen produkt ”lite roligare” eller för att du vill spela upp just det klippet för lyssnarna.
Var därför noggrann med att inte ta med mer än som verkligen behövs i citatsyfte. Det finns ingen exakt gräns för hur långt eller kort ett citat får vara. Du får använda så mycket som behövs för att publiken ska förstå hur det citerade låter, men inte mer än så.
Vid citat ska du ange vem som är upphovsperson och var citatet kommer från. Glöm inte heller att länka till originalkällan på artikelnivå om citat sker från till exempel en tidning på webben.
I vissa särskilda fall bör dock länkning inte ske, till exempel om Sveriges Radio inte vill namnge en person som namnges i den ursprungliga nyheten.
Programregler i sociala medier
Våra digitala publiceringar ska följa samma regelverk som gäller för FM. Vi ska alltså tillämpa kraven på opartiskhet och saklighet på alla våra plattformar.
Sociala medier är dialogdrivet, där många torgför sina åsikter och inte sällan avkräver oss som journalister våra åsikter och ställningstaganden. Men precis som i FM gäller regeln att vi som medarbetare på Sveriges Radio inte får ta ställning i kontroversiella frågor, eller låta vår personliga uppfattning eller värdering stå i vägen.
Vi ska också ge en allsidig belysning av de ämnen som vi ger spridning, det vill säga ta med relevanta fakta och åsikter från båda sidor i möjligaste mån. Om en part kritiseras i en digital publicering ska den få bemöta kritiken i samma inlägg. Se därför till att förmedla både kritiken och svaret på den (mer om rättelse och genmäle nedan).
Sveriges Radio är reklamfritt och får inte på ett otillbörligt sätt gynna kommersiella intressen. Precis som i FM måste det därför finnas ett informationsintresse om du vill publicera en bild på en kommersiell produkt eller ett varumärke, eftersom det annars kan uppfattas som ett otillbörligt gynnande.
Loggor, varumärken och så vidare ska inte förekomma på kläder någon har på sig eller föremål vi visar upp om det inte finns ett journalistiskt motiverat syfte. Det är skillnad på miljöer som vi själva förfogar över när det gäller varumärken eller om vi till exempel rör oss i en arenamiljö. Bilder vi tar på medverkande i studion bör inte ha synliga varumärken på kläder. Däremot kan det vara motiverat att en fotbollsspelare som visas i en arenamiljö direkt efter match har loggor på sin tröja.
En del innehåll som vi bäddar in inleds med reklam, till exempel filmer från Youtube. Fundera därför över om dessa ska bäddas in och om nyhets- eller informationsvärdet i det aktuella klippet är så stort att det väger tyngre än det gynnande som kan uppstå. Bestämmelsen om mediets genomslagskraft innebär att vi ska vara varsamma vid utformningen av publiceringen när vi tar upp vissa ämnen. Vi ska vara försiktiga med att sprida sådant som kan vara uppenbart kränkande för en grupp av människor. Däremot kan vi beskriva en händelse om vi sätter det i ett sammanhang.
Sociala medier är dialogdrivet, där många torgför sina åsikter och inte sällan avkräver oss som journalister våra åsikter och ställningstaganden. Men precis som i FM gäller regeln att vi som medarbetare på Sveriges Radio inte får ta ställning i kontroversiella frågor, eller låta vår personliga uppfattning eller värdering stå i vägen.
Vi ska också ge en allsidig belysning av de ämnen som vi ger spridning, det vill säga ta med relevanta fakta och åsikter från båda sidor i möjligaste mån. Om en part kritiseras i en digital publicering ska den få bemöta kritiken i samma inlägg. Se därför till att förmedla både kritiken och svaret på den (mer om rättelse och genmäle nedan).
Sveriges Radio är reklamfritt och får inte på ett otillbörligt sätt gynna kommersiella intressen. Precis som i FM måste det därför finnas ett informationsintresse om du vill publicera en bild på en kommersiell produkt eller ett varumärke, eftersom det annars kan uppfattas som ett otillbörligt gynnande.
Loggor, varumärken och så vidare ska inte förekomma på kläder någon har på sig eller föremål vi visar upp om det inte finns ett journalistiskt motiverat syfte. Det är skillnad på miljöer som vi själva förfogar över när det gäller varumärken eller om vi till exempel rör oss i en arenamiljö. Bilder vi tar på medverkande i studion bör inte ha synliga varumärken på kläder. Däremot kan det vara motiverat att en fotbollsspelare som visas i en arenamiljö direkt efter match har loggor på sin tröja.
En del innehåll som vi bäddar in inleds med reklam, till exempel filmer från Youtube. Fundera därför över om dessa ska bäddas in och om nyhets- eller informationsvärdet i det aktuella klippet är så stort att det väger tyngre än det gynnande som kan uppstå. Bestämmelsen om mediets genomslagskraft innebär att vi ska vara varsamma vid utformningen av publiceringen när vi tar upp vissa ämnen. Vi ska vara försiktiga med att sprida sådant som kan vara uppenbart kränkande för en grupp av människor. Däremot kan vi beskriva en händelse om vi sätter det i ett sammanhang.
Rättelse och genmäle i sociala medier
Ibland blir det fel. I fakta, eller att någon som borde ha fått bemöta kritik inte fick göra det. För vår trovärdighet är det viktigt att vi snabbt rättar fel och publicerar relevanta genmälen.
När det gäller rättelser eller genmälen i sociala medier kan du behöva ta hänsyn till det sociala mediets specifika förutsättningar för att rättelsen och/eller genmälet ska få så stor spridning som möjligt.
Om ett inlägg som innehåller ett sakfel eller saknar bemötande har fått spridning genom att det har delats, vilket till exempel ofta är fallet på Facebook, ska det ursprungliga inlägget eller ljudet uppdateras med en rättelse eller ett genmäle.
På vissa plattformar, som till exempel Instagram, där delning inte är möjligt på samma sätt, kan du istället behöva publicera ett nytt inlägg som hamnar högre upp i flödet eller i en story för att en rättelse eller ett bemötande ska nå ut till den som tagit det av det ursprungliga inlägget. Det beror på att originalinlägget på vissa plattformar ligger kvar ”långt ner” i flödet även om det skulle uppdateras med en rättelse eller ett genmäle. Originalinlägget bör också uppdateras även här, eller tas bort när du gjort ett nytt inlägg med korrekta uppgifter.
Oavsett plattform ska det alltid framgå om en digital publicering har rättats eller uppdaterats med ett genmäle.
När det gäller rättelser eller genmälen i sociala medier kan du behöva ta hänsyn till det sociala mediets specifika förutsättningar för att rättelsen och/eller genmälet ska få så stor spridning som möjligt.
Om ett inlägg som innehåller ett sakfel eller saknar bemötande har fått spridning genom att det har delats, vilket till exempel ofta är fallet på Facebook, ska det ursprungliga inlägget eller ljudet uppdateras med en rättelse eller ett genmäle.
På vissa plattformar, som till exempel Instagram, där delning inte är möjligt på samma sätt, kan du istället behöva publicera ett nytt inlägg som hamnar högre upp i flödet eller i en story för att en rättelse eller ett bemötande ska nå ut till den som tagit det av det ursprungliga inlägget. Det beror på att originalinlägget på vissa plattformar ligger kvar ”långt ner” i flödet även om det skulle uppdateras med en rättelse eller ett genmäle. Originalinlägget bör också uppdateras även här, eller tas bort när du gjort ett nytt inlägg med korrekta uppgifter.
Oavsett plattform ska det alltid framgå om en digital publicering har rättats eller uppdaterats med ett genmäle.
Alla digitala publiceringar kan prövas
Tänk också på att alla Sveriges Radios digitala publiceringar kan prövas av Medieombudsmannen (MO) och Mediernas Etiknämnd (MEN) sedan 2020 när det gäller oförsvarliga publicitetsskador.
Sveriges Radio måste därför i möjligaste mån spara digitala publiceringar inklusive rättelser i minst sex månader. Vi ska kunna svara på hur inläggen såg ut från början och hur de ser ut efter en uppdatering, till exempel efter en rättelse.
Allt material, det vill säga bilder, texter och ljud, som Sveriges Radio publicerat på Sveriges Radios webbsidor eller på officiella sociala medierkonton kan anmälas till MO, förutsatt att det rör en fråga om intrång i enskilds integritet där anmälaren är personligen utpekad.
Publicitetsskadan omfattar även sådant som sakfel om en enskild och/ eller bristande möjlighet till bemötande.
Ofta använder redaktioner sociala medier för att sprida sitt journalistiska material och locka till lyssning eller läsning. Formatet är ofta kort och rappt och paketeringen gjord för att nå ut i konkurrensen om publikens uppmärksamhet.
Men det är viktigt att vi i våra publiceringar på sociala medier är noga med vi inte blir för ensidiga i balansen mellan den eller de som framför kritik och den som kritiseras, och att publiceringen är begriplig även för den som inte går vidare och lyssnar på ljudet.
Det räcker alltså inte att kritiken bemöts i ljudinslaget som vi länkar till på sverigesradio.se. Den kritiserades hållning måste också framgå i publiceringen på till exempel Facebook eller Instagram, även om vi i detalj inte redogör för varje argument i en publicering på sociala medier.
Sveriges Radio måste därför i möjligaste mån spara digitala publiceringar inklusive rättelser i minst sex månader. Vi ska kunna svara på hur inläggen såg ut från början och hur de ser ut efter en uppdatering, till exempel efter en rättelse.
Allt material, det vill säga bilder, texter och ljud, som Sveriges Radio publicerat på Sveriges Radios webbsidor eller på officiella sociala medierkonton kan anmälas till MO, förutsatt att det rör en fråga om intrång i enskilds integritet där anmälaren är personligen utpekad.
Publicitetsskadan omfattar även sådant som sakfel om en enskild och/ eller bristande möjlighet till bemötande.
Ofta använder redaktioner sociala medier för att sprida sitt journalistiska material och locka till lyssning eller läsning. Formatet är ofta kort och rappt och paketeringen gjord för att nå ut i konkurrensen om publikens uppmärksamhet.
Men det är viktigt att vi i våra publiceringar på sociala medier är noga med vi inte blir för ensidiga i balansen mellan den eller de som framför kritik och den som kritiseras, och att publiceringen är begriplig även för den som inte går vidare och lyssnar på ljudet.
Det räcker alltså inte att kritiken bemöts i ljudinslaget som vi länkar till på sverigesradio.se. Den kritiserades hållning måste också framgå i publiceringen på till exempel Facebook eller Instagram, även om vi i detalj inte redogör för varje argument i en publicering på sociala medier.
Att nämna någon i sociala medier
Tänk på att en ”mention”, ”taggning”, eller ”ping” av en person, organisation eller annan part som kritiseras i vår journalistik, inte är samma sak som att ha ”sökt” någon för en kommentar, till exempel när en organisation eller person kritiserats. Du måste alltid göra rimliga ansträngningar för att söka personen innan kritiken framförs – det vill säga per telefon och/eller mejl, vid upprepade tillfällen för att vara på den säkra sidan. Om du har frågor, kontakta juristerna.