organisera redaktionen
Idag är sociala medier en naturlig del av redaktionens vardag. Ibland börjar jobbet med sökandet efter ett case – en berörd person – via Instagram. Ibland slutar jobbet med publicering av ett genomarbetat gräv på Facebook. Ofta finns de sociala plattformarna med i hela kedjan, till exempel genom dialogen med publiken i kommentarsfälten.
De av Sveriges Radios redaktioner som lyckats bäst med det här arbetet låter sociala medier finnas med i diskussionen på morgon- och redaktionsmöten, och i planeringen av all journalistik. Ett lagarbete, i kombination med det redaktionen gör i radio, på sverigesradio.se och i appen Sveriges Radio Play. För ett radiobolag, vars viktigaste mål är att locka till lyssning, innebär journalistiken på sociala plattformar, med deras fokus på bild och film, en särskild utmaning. Men det går att leda publiken även till ljud på sajt och i app (mer om detta i kapitlen Vinkla och väck känslor och Ljud i sociala medier – audiogram).
De av Sveriges Radios redaktioner som lyckats bäst med det här arbetet låter sociala medier finnas med i diskussionen på morgon- och redaktionsmöten, och i planeringen av all journalistik. Ett lagarbete, i kombination med det redaktionen gör i radio, på sverigesradio.se och i appen Sveriges Radio Play. För ett radiobolag, vars viktigaste mål är att locka till lyssning, innebär journalistiken på sociala plattformar, med deras fokus på bild och film, en särskild utmaning. Men det går att leda publiken även till ljud på sajt och i app (mer om detta i kapitlen Vinkla och väck känslor och Ljud i sociala medier – audiogram).
P4 Västmanlands nyhetsdesk, mitt under den stora skogsbranden den sjunde augusti 2014.
Öppen kommunikation med publiken på redaktionens Facebooksida. Fr v: Anna Holm, Kennet
Lindquist, August Jerner och Erik Thyselius. Foto: P4 Västmanland
En bra utgångspunkt är att bestämma vem som gör vad, och förankra detta så att det är tydligt för hela redaktionen.
- Ansvarig utgivare ska känna till hur redaktionen arbetar i sociala medier, vilka plattformar som används, vad som publiceras och hur redaktionen modererar sina kommentarsfält. Hen bör också ha god kännedom om hur ansvaret ser ut för det som publiceras och den juridik som blir aktuell: till exempel upphovsrätt, citaträtt, BBS-lagen (lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor) och de brott som kan begås i kommentarsfälten, till exempel hets mot folkgrupp, förtal och olaga hot.
- Arbetsledning. Ansvarig chef eller arbetsledare leder och fördelar arbetet och har ansvar för publiceringsschemat, där redaktionen kan planera när inlägg och innehåll publiceras. Vissa redaktioner på Sveriges Radio har en digital producent med detta ansvar, andra låter en nyhetschef planera både för radio, sajt/app och sociala medier. Chefen, i dialog med medarbetarna, ser också till att personalen har rätt kompetens.
- Det praktiska. Vem producerar bild, film och text och publicerar inlägg på redaktionens plattformar? Vem modererar kommentarsfälten? Ibland är det en och samma person, men det kan finnas goda skäl att dela upp det praktiska arbetet, till exempel baserat på vem som har bäst kompetens för respektive arbetsuppgift. Det bör också finnas en plan för vem som ersätter när ordinarie personal är sjuk eller ledig.
|
Struktur och rutiner skapar förutsättningar för en röd tråd i redaktionens sociala medier-arbete, och att det finns rytm och kontinuitet i hur och när ni publicerar innehåll på de plattformar ni valt (här ett exempel från P4 Skaraborgs instagramkonto. Foto: Emil Andersson/Sveriges Radio).
Utöver själva produktionen kan arbetet med sociala medier delas upp i två delar:
Här behövs en enkel plan där den ansvariga chefen eller arbetsledaren ser till att det finns rutiner för att prata om sociala medier-arbetet på redaktionens olika möten, och att arbetet utvärderas och följs upp över tid. Förankra strategin så att hela redaktionen känner sig inkluderad. Det betyder inte att alla på redaktionen ska arbeta med sociala medier, men ni ska vara överens om de stora dragen i strategin. Det gynnar samhörighet och samarbetsvilja på redaktionen. Det är en fördel om redaktionen har en plan för tillfälliga arbetstoppar (till exempel hårt publiktryck i kommentarstrådarna efter en engagerande publicering). Den ansvariga chefen bör veta vem som kan jobba extra tills arbetet återgår till det normala. |
Kontraktet med publiken
Redaktionens närvaro på sociala plattformar innebär en outtalad överenskommelse, ett kontrakt, om tvåvägskommunikation med publiken. Kontraktet består av flera delar, och bör genomsyra allt redaktionen gör i sociala medier. En bra start är att bestämma sig för en redaktionell identitet, en slags persona, som skapar trygghet både för redaktionen och publiken. Den redaktionella identiteten kan, men behöver inte, vara densamma som i radio eller på sajten. Men ni bör försöka hitta ett antal relevanta gemensamma nämnare i ert tilltal och innehåll. Några exempel:
- Ett satirprogram vinner på att ha en spetsig ton även i sociala medier (och kanske agera ”in character”), snarare än att till exempel bara posta neutral sändningsinformation om dagens eller nästa dags program.
- En nyhetsredaktion behöver präglas av en grundläggande trovärdighet både i radio och på Facebook, även om typen av innehåll skiljer sig åt (till exempel ljud i radio och textad film i sociala medier).
- Ett program i radio som vill vara en ”kompis” och ett trevligt sällskap kan med fördel odla ett mysigt eller inbjudande tilltal även på Instagram, där programledare och andra medarbetare kan kosta på sig att vara mer personliga, eller bjuda på sig själva, mer än på en nyhetsredaktion (exemplet nedan från Kvällspasset i P4).
|
Om ton och innehåll skiljer sig dramatiskt mellan nya och gamla plattformar blir publiken troligen förvirrad och irriterad. Om ni däremot är tydliga från början och publiken får det den förväntar sig, blir både ni och följarna nöjda.
Ert kontrakt med publiken bör i grova drag svara på de här frågorna:
|
Skapa ett publiceringsschema
Journalistiskt arbete i sociala medier gynnas av kontinuitet. Dels blir det enklare att skapa hållbara rutiner om redaktionen publicerar regelbundet och inte då och då, när tid finns eller på enskilda medarbetares initiativ. Publiken följer och engagerar sig mer i konton där den vet att den får uppdateringar regelbundet, varje dag eller flera gånger i veckan, med ungefär samma intervall.
Långa uppehåll mellan inläggen kan göra publiken osäker på om redaktionen fortfarande är aktiv. Här får redaktionen komma överens om en lägstanivå och sedan utöka den om resurserna räcker till mer, och om strategin visar sig fungera som redaktionen tänkt. Sveriges Radios lokala P4-stationer publicerar till exempel mellan fyra och tio inlägg per dag på Facebook och Instagram.
Ett sätt att arbeta strukturerat med sina sociala kanaler är att skapa ett publiceringsschema, där producenten eller nyhetschefen lägger in planerade jobb en vecka i taget (även kvällar och helger, om redaktionen är bemannad då). Schemat kan vara en whiteboard eller en digital variant, till exempel Planner-appen i Office 365. Nedan en bild på P4 Gävleborgs publiceringsschema för radio, sajt/app och sociala medier.
Långa uppehåll mellan inläggen kan göra publiken osäker på om redaktionen fortfarande är aktiv. Här får redaktionen komma överens om en lägstanivå och sedan utöka den om resurserna räcker till mer, och om strategin visar sig fungera som redaktionen tänkt. Sveriges Radios lokala P4-stationer publicerar till exempel mellan fyra och tio inlägg per dag på Facebook och Instagram.
Ett sätt att arbeta strukturerat med sina sociala kanaler är att skapa ett publiceringsschema, där producenten eller nyhetschefen lägger in planerade jobb en vecka i taget (även kvällar och helger, om redaktionen är bemannad då). Schemat kan vara en whiteboard eller en digital variant, till exempel Planner-appen i Office 365. Nedan en bild på P4 Gävleborgs publiceringsschema för radio, sajt/app och sociala medier.
P4 Gävleborgs publiceringsschema