Kolla upp fenomen och personer på forum

​Utöver att hålla koll på de vanligaste sociala medier-plattformarna, våga även titta in på andra forum såsom Flashback, där många faktiskt är riktigt snabba och noggranna på research i sociala medier. Exempelvis postar ibland människor i forum länkar till specifika profiler på konton, eller ser samband som du kanske har missat. Det kan också finnas specifika forum för området du bevakar. Självklart behöver även utsagor som skrivs i forum källgranskas, men har du kört fast kan du få tips och inspiration att gå vidare med några detaljer. 

​På sociala medier delar vi med oss av information, medvetet och omedvetet. De flesta människor har konton på fler än en plattform, och studerar vi alla platser där de finns kan vi lägga ett pussel. Fastna inte i att endast kolla på Facebook, utan undersök även Instagram, Linkedin, Youtube och Twitter. På respektive plattform finns det pusselbitar av vilka vi är som människor. En journalist kan här se mönster kring skeenden, personer eller fenomen. Beroende på vilka vi är ingår vi i olika nätverk med likasinnade; personer med samma åsikter, personer med samma diagnos eller formella och informella grupperingar.

Vi kan använda en persons data för att kartlägga mönster, personer eller för att få underlag till kritiska frågor. Här kan du som journalist ta reda på exempelvis vad en person skriver eller delar för material, vilka sidor, personer och grupper som en person är medlem i/följer. På samma sätt som det är omöjligt att gå obemärkt genom snö, så lämnar vi ofta digitala fotspår där vi har verkat.

Obs! Gå inte på en pinsam nit. Undersök noga att profilen inte är hackad – eller är ett satirkonto. Gå igenom dess flöde bakåt i tiden och undersök om den har en ny tonalitet eller verkar trovärdig. Flera kända personer har sociala medier-konton som drivs av fans eller är satiriska konton. Tänk återigen på de specifika data du har som du kan kolla – användarnamn, e-post, mobilnummer, datum, personens vänner och familj (stämmer dessa med verkligheten?). Du kan också exempelvis jämföra kontot med andra plattformar och användarnamn personen har. ​

​Börja kartläggningen!

En snabb genomgång av en persons närvaro i sociala medier hjälper dig att få en mer komplett bild av hen, men som du vill granska, men det ger dig oftast inte enkla nyheter att publicera rakt av. Att en person följer eller gillar en suspekt sida på Facebook eller är medlem i en grupp med tvivelaktigt innehåll, kan betyda olika saker – inte nödvändigtvis att hen sympatiserar med sidans eller gruppens inriktning. Ibland ses nyheter av typen ”X gillar nazistsidor på Facebook”, där redaktionen utgått från att det är den enda tolkningen. Men precis som när du som journalist gillar grupper och sidor där du inte tar ställning för sidans innehåll, kan det gälla även de du bevakar.

Nästan varje gång vi skriver upp oss på något digitalt, så vill en app/sajt att vi ska fylla i några olika konkreta saker – detta är unika data. Ha detta i bakhuvudet när du försöker hitta någon person, eller få ut så mycket information du kan. Vem är personen? Hur kan vi vara säkra på att det är personen? Finns personen även på andra sociala medier eller forum? Har de en offentlig persona och en mer privat persona? Skiljer det sig i hur de uttrycker sig på olika plattformar?

Unika data kan vara:

• e-postadress
• personnummer
• användarnamn
• telefonnummer 
• adress
• förnamn, efternamn, mellannamn, nya/gamla efternamn
• vänner och familjemedlemmar
• arbetsplatser/företag
• lösenord
• utseenden
• intressen och hobbies

Många använder samma typ av användarnamn på flera ställen. Så har du hittat det på ett ställe så kan du lätt leta vidare på andra ställen när du börjar kartlägga. Kanske får du oväntat bra resultat om du exempelvis söker på användarnamnet på Google och kan spåra andra sociala medierkonton i kommentarer, trådar eller forum. Här kan du kan hitta ledtrådar som leder dig framåt.

Fem tips från Ekots Emelie Rosén

Emelie Rosén är grävande journalist på Ekot som har nominerats till Guldspaden fem gånger och som vann Stora Journalistpriset 2020 för årets berättare i en granskning av gamerkulturen. Här bjuder hon på sina bästa tips för research:

1. Fastna inte på Facebook. Det är bekvämt att gå till de sociala medier du själv använder när du gör research, men oftast har jag hittat det mest intressanta när jag valt mer nischade plattformar. Det första jag frågar mig är därför ”vem är det jag undersöker, och vad för sociala medier kan den personen tänkas ha”. Du kommer att inse att tjänster som Telegram, Steam Community eller VK (den ryska motsvarigheten till Facebook) ofta är minst lika intressanta. Våga testa något nytt!
2. Det finns ett sätt. Måste du då lära dig hur du gör research på världens alla sociala medier-tjänster? Nej, principerna är ofta liknande och det bästa är ofta att experimentera dig fram med det aktuella problem du sitter med. Googla efter tips, du är säkerligen inte den första som försöker göra research via just den tjänsten. Min erfarenhet är att det nästan alltid finns ett sätt att hitta det jag söker.
3. Dokumentera vad du gör. Det är lätt att falla ner i ”rabbit holes” och bara klicka sig vidare och vidare, och till slut ha tappat bort vad du egentligen letar efter och vilka bevis du hittat. Jag brukar noggrant formulera för mig själv vad jag letar efter, och sen hela tiden dokumentera varje steg jag gör. Du kan till exempel använda skärmklippsverktyget eller spara ner hela sidan (ctrl + s).
4. Allt hänger ihop. Har du hittat bilder, användarnamn eller andra detaljer på ett sociala medier-konto kan det ofta vara dina nycklar även på helt andra sociala medier-tjänster. Sök efter exempelvis samma användarnamn, eller använd bildsökning (via exempelvis Google, Tineye, Bing eller Yandex). Sociala medier-research hänger också ihop med mer traditionell personresearch. Har du hittat en persons telefonnummer, kan du till exempel lägga till det i din kontaktlista på telefonen och sen se ifall personen har konton på tjänster som exempelvis Whatsapp, Telegram eller Viber.
5. Google är din vän. Research på sociala medier hänger ofta tätt samman med annan digital research. Se gärna till att bli ett riktigt proffs på att filtrera din Googlesökning på ett bra sätt. Som exempel kan du använda kommandot AROUND(5) om du vill söka efter två ord som inte ska befinna sig längre än fem ord ifrån varandra. Om du söker på ”google search operators” kan du hitta en uppdaterad lista på den här typen av sökknep.

Emelie Rosén. Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Hur du kan tänka kring researchverktyg

Om det är något specifikt du vet att du behöver är sannolikheten stor att det finns ett verktyg för detta. Det svåra är ofta att veta exakt vad du söker efter – så gör en önskelista/mindmap och fundera på vad för information du skulle vilja ha. En utgångspunkt kan vara att återgå till listan på unika data som vi kan söka på.

Om du söker medlemmar i en organisation finns det exempelvis mejlsajter (såsom hunter.io) där du kan få ut vilka som står registrerade i ett mejlformat. Om du behöver få ut alla tweets någon har skrivit för att förslagsvis koda ut starka känsloord eller temaord, så finns det allmytweets.net. Vill du ha ut vilka som skrivit under en hashtag eller vilka som twittrat om en demonstration, kan du använda avancerad twittersökning på twitter.com/search-advanced. 

Kanske behöver du få reda på mer om vem som står bakom en hemsida och kollar in på whois.domaintools.com eller så vill du få en överblick på ett företag och surfar in på allabolag.se. Det finns i skrivande stund sajter såsom Wayback machine (archive.org) och archive.is som just arkiverar videor, hemsidor, tweets och dokument – sådant som en person som vi kartlägger ofta vill dölja.

Den viktiga poängen här är att det kommer att finnas en uppsjö av verktyg för dig att upptäcka – nya tillkommer, andra läggs ner och ytterligare andra ändrar form, kostar en slant eller slutar att fungera när en plattform ändrar skepnad och sitt API. Det finns olika samlingssidor såsom osintframework.com (OSINT står för "open source intelligence") där du kan få tips på nuvarande verktyg. Men genom att googla runt, hålla utkik och söka på de verktyg du behöver kommer du oftast till en lösning, eller en god bit på vägen.

​Innan du glömmer det – spara ner/printscreena

Printscreena din research! Använd skärmklippsverktyg på din dator eller spara en sida genom att trycka Ctrl + S. Spara dina bevis – personen kan komma att radera eller redigera, så dokumentera allt. Döp förslagsvis filerna till datum och tid, så du har det klart och tydligt när du ska gå igenom allt senare.

​Avslutningsvis, för att ta steget ut och bli en fullfjädrad researcher behöver du våga researcha. Så var kreativ – googla, sök på olika sociala medier-plattformar, ge dig ut och träffa folk och spendera timmar framför datorn och mobilen! Olika granskningar kräver olika verktyg och data. Men framförallt – ta fram nörden inom dig och ha kul.